- Lämna dina frågor eller kommentarer här på sidan (i anslutning till ett inlägg, eller här nedanför).
- Skicka e-post till mig på adressen epost@bjornsundin.se och berätta vad du tycker eller fråga om något du funderat över.
- Lämna kommentarer eller förslag på www.vadtyckerdu.nu så kan socialdemokraterna i Örebro använda dina idéer för att utveckla Örebro.
- Engagera dig själv! Gå med i någon organisation, ett parti eller nätverk som driver de frågor du brinner för. Tillsammans med andra kan man både påverka och förändra!
Jag kan självklart inte lämna några garantier för att jag kommer att göra som du säger, som förtroendevald politiker är min uppgift att företräda Örebroarna och i synnerhet de som röstade på socialdemokraterna i valet. Som socialdemokrat följer jag socialdemokratisk ideologi och de visioner som vägleder oss. Om detta kan du läsa mer om på Socialdemokraternas hemsida.
Det innebär att jag måste göra avvägningar mellan olika åsikter och försöka hitta vägar som de flesta tycker är vettiga. Att företräda örebroarna är nämligen inte samma sak som att följa en enskild persons åsikter – i alla frågor finns många intressen som man måste balansera mellan.
Om du vill påverka politiken i Örebro på egen hand är det klokt att engagera dig i ett politiskt parti. Jag hoppas självklart att du är socialdemokrat och vill bli medlem hos oss, men om du känner att något annat parti ligger närmare dina åsikter tycker jag att du bör engagera dig där. Om man inte själv är med och bestämmer är det någon annan som bestämmer åt en…
Det kanske inte är så snyggt om den där länken till annat parti går till en felsida. Eller är det medvetet? =)
Klokt påpekande… Har fixat detta.
Äldrevården
Mer personal har det ropats på så länge jag kan minnas.
Med erfarenhet från den konkuransutsatta marknaden kan jag bara konstatera att det är på
organisation
planering
processgenomgång
ledarskap
ni ska söka orsaker .
Har Du kollat upp variationerna i personal pr vårdtagare i länet ?
Då har Du sett stora skillnader mellan kommunerna.
För att inte tala om skillnader i timkostnaderna.
Det är viktigt att inte bara gå på känsla utan titta närmare på verkligheten och den konkuransutsatta marknaden.
Är det några som jobbar annorlunda och effektivare ?
Staty av Kung Karl XIV Johan med Örebro Slott.
Bernadottejubileet
1810. Lite om Örebro och Sverige och lite till. 2010, berättar inte bara vad kungar, drottningar, prinsar och prinsessor haft för sig genom åren 1810-2010. Boken andas en positivism därför att idag är Sverige i mångt och mycket världens bästa rike, boken andas även en lokalpatriotism kring Örebro och Närke.
Boken berättar om hur Sveriges ständer (ombud) adeln, präster, borgare och bönder när de under stor dramatik valde Prinsen av av Ponte Corvo i Italien (J. B. J. Bernadotte) till Svensk Kronprins den 21/8-1810 på Örebro slott.
De egendomslösa (pigor, drängar, inhysejonen och statarna) och kvinnor hölls utanför riksdagsrepresentationen. De saknade rösträtt.
Men bestod Sveriges befolkning bara av de s.k. av dessa manliga representanter; stränderna?
Ingalunda. Egendomslösa svenskar under från bondeklassen till det rena jordproletariatet hade många steg, och glöms ofta bort.
1.Fattigbonden, som måste skaffa sidoinkomster under vinterhalvåret för att klara sig på sin jordbit.
2.Torparen, som brukade ett stycke jord mot olika grad av dagsverksskyldighet gentemot jordägaren.
3.Backstugusittarna, som ägde en stuga och några trädgårdsland, men i huvudsakligen försörjde sig på lönearbete, såsom lantarbetare, gruvarbetare, skogsarbetare och sågverksarbetare.
De helt egendomslösa var inhyseshjonen, drängarna, pigorna och statarna…. och även kvinnor fanns inte i denna renprestation och hade ingen talan.
Om de s.k. inhysejonen, drängarna, pigorna och statarna, tänker Du kanske: att dessa grupper härstammar inte jag ifrån, men det har de flesta svenskar och det är något att vara stolt över.
Varför skalar man helt bort dessa människor när man skriver 200-årig historia, som ju representerar mångt mer än 50 % av Sveriges befolkning år 1810, som i allra högsta grad varit med om att bygga upp Sverige.
Många av de allra främsta svenska författarna har också skrivit om denna del av Sveriges befolkning; om deras äventyr och vedermödor som:
August Strindberg (1849-1912)
Vilhelm Moberg (1898-1973)
Jan Fridegård (1897-1968)
Mary Andersson 1929-
Nils Parning (1914-2002)
Per Anders Fogelström (1917-2002
Lars Erik Götlin (1783-1838)
Gustav Hedenvind-Eriksson (1880-1967)
Moa Martinsson (1890-1964)
Upplagd av http://www.fotografer.n.nu kl. 04.43 0 kommentarer
Etiketter: J. B. J. Bernadotte
söndag 20 september 2009
Bernadottejubileet
Bernadottejubileet
Herman Lindqvist, född 1 april 1943 i Stockholm, är en svensk författare, journalist och populärhistoriker.
Lindqvist har arbetat som utrikeskorrespondent i bland annat Tokyo, Madrid och Paris och även skrivit kåseriböcker om tillvaron där. På senare år har han framför allt varit uppmärksammad för sina populärhistoriska TV-program samt bokserien Historien om Sverige, som sålt i stora upplagor. Från akademiskt skolade historiker har hans böcker dock fått utstå kritik för faktafel och kontroversiella värderingar[1]. Han är uttalad rojalist och i hans texter står på traditionellt vis kungligheter och andra personligheter i centrum, medan sociala och ekonomiska förändringar får mindre utrymme.
Lindqvist är uppvuxen i Helsingfors och bor numera i Chambourcy i närheten av Paris. Har endast bott i Sverige i 7 år av sitt liv. Han är sedan 1979 gift med Birgitta Lindqvist och är far till Elin Lindqvist. Han är adopterad sonson (egentligen dottersonson) till Herman Lindqvist (1863-1932) och dotterson till författaren Leon Larsson.
Jag har ännu inte läst boken Jean Bernadotte. Mannen vi valde, Lindqvist, Herman men en recension i Svd skriver att boken är ”digert popuärhistoriskt verk”. (är detta analogt med politisk populism?) Och att ”samma gren av samma familj… fortsatt att regera över ett fritt folk och självständigt rike i två hundra år”.
Bra. Men riktigt så enkel är de gångna 200 åren inte.
Boken 1810. Lite om Örebro och Sverige och lite till. 2010 ; Götlin, Torsten (2010) är i mångt och mycket en popularisering av de gångna 201 år (1809 delades Sverigefinland riket som bestått i 600 år genom ett anfallskrig av Ryssland och Finland blev ett Storfurstendöme under Tsar Alexander den 2:de).
1810. Lite om Örebro och Sverige och lite till. 2010 berättar inte bara vad kungar, drottningar, prinsars och prinsessor haft för sig genom åren 1810-2010, men boken andas en positivism därför att idag är Sverige i mångt och mycket världens bästa rike, boken andas även en lokalpatriotism kring Örebro och Närke.
Boken berättar om hur Sveriges ständer (ombud) adeln, präster, borgare och bönder när de under stor dramatik valde Prinsen av av Ponte Corvo i Italien (J. B. J. Bernadotte) till Svensk Kronprins den 21/8-1810 på Örebro slott.
Men bestod Sveriges befolkning bara av de s.k. av dessa manliga represntanter; stränderna?
Ingalunda. Egendomslösa svenskar under ned från bondeklassen till det rena jordproletariatet hade många steg, och glöms ofta bort.
1.Fattigbonden, som måste skaffa sidoinkomster under vinterhalvåret för att klara sig på sin jordbit.
2.Torparen, som brukade ett stycke jord mot olika grad av dagsverksskyldighet gentemot jordägaren.
3.Backstugusittarna, som ägde en stuga och några trädgårdsland, men i huvudsakligen försörjde sig på lönearbete, såsom lantarbetare, gruvarbetare, skogsarbetare och sågverksarbetare.
De helt egendomslösa var inhyseshjonen, drängarna, pigorna och statarna…. och även kvinnor fanns inte i denna renprestation och hade ingen talan.
Om de s.k. inhysejonen, drängarna, pigorna och statarna, tänker Du kanske att dessa kan inte jag ha något med att göra, men det har de flesta svenskar och det är något att vara stolt över.
Varför skalar man helt bort dessa människor när man skriver 200-årig historia, som ju representerar mångt mer än 50 % av Sveriges befolkning år1810, som i allra högsta grad varit med om att bygga upp Sverige.
Många av de allra främsta svenska författarna har också skrivit om denna del av Sveriges befolkning; om deras äventyr och vedermödor som:
August Strindberg (1849-1912)
Vilhelm Moberg (1898-1973)
Jan Fridegård (1897-1968)
Mary Andersson 1929-
Nils Parning (1914-2002)
Per Anders Fogelström (1917-2002
Lars Erik Götlin (1783-1838)
Gustav Hedenvind-Eriksson (1880-1967)
Moa Martinsson (1890-1964)
Kanske är det så att vi behöver både populärhistoria och en historia som medtager i berättelsen sånt som är vardag och trivialt? Jag behöver i alla fall historieberättare som ovan.
Slutsats:
Köp 1810. Lite om Örebro och Sverige och lite till. 2010. Boken som inkluderar alla svenskar i historien Götlin, Torsten (2010) boken är rikt illustrerad med svenska arbetare och kungar. Bokförlag: Bokverkstan i Örebro, epost: info@bokverkstan.se. Tfn 019-12 01 10. Boken ges ut nu i april 2010.
Torsten Götlin).
Tack för att du så tydligt medger att det behöver göras något åt linje 1 och 2 från Lunby/Vivalla, som alltid är fulla och alltid sena. Man skulle antagligen kunna dubbla antalet turer under delar av dagen och ändå åka med välfyllda bussar. Ta också med det faktum att bussen ofta är sen redan på tredje hållplatsen från Lundby, dvs innan Vivalla centrum – hur kan det vara så?
Följ gärna upp ditt engagemang i denna fråga här på bloggen. För mig, och säkert också för andra studenter här i Vivalla, är länstrafiken den kommunalpolitiska fråga som jag upplever påverkar min vardag allra mest. Det är värt att ta problemen på allvar!
Hej Björn
Läste om ditt förslag om att vara värd för en bortamatch. Bra förslag. Jag är ordförande i Örebro Black Knights och vi har två bortamatcher som återstår, 12/8 Carlstad och 20/8 Tyresö. Jag föreslår att vi försöker hitta ett upplägg till den 20/8 borta mot Tyresö Royal Crowns. Det är en oerhört viktig match. I första mtchen fick vi stryk med 7-10. Nu är det dags för revansch. Jag nås på mail, facebook eller min mobil 0766-221101.
MVH
Micael Jönsson
Ordförande Örebro Black Knights
jag tar kontakt med dig på annat sätt. Tyvärr tror jag att det är svårt att åstadkomma något i stil med det jag skissar på redan i augusti. Det finns ännu inte en krona avsatt för denna marknadföring (utmärkelsen kom när alla beslutsmöten och liknande varit för sista gången före semestrarna) och även om vi rivstartar nu i augusti så är det nog tyvärr svårt att hinna med något till er match. Tråkigt nog, för det verkar ju uppenbarligen vara en viktig match – och med en publik som säkert går att locka till Örebro…
Citerat Dig på min blogg
Min blogginlägg om Åsa Westlund
Jag är så oerhört glad att jag inte är skattebetalare i Örebro kommun. Sedan vilket år är det lagligt att sponsra idrottslag med skattepengar? Pengar som du är satt att sköta INTE spendera på dina ingivelser.
Detta handlar självklart inte om ”mina ingivelser”: jag kan inte på egen hand besluta sådant. Vi har i majoriteten (i Kommunstyrelsen) kommit fram till att detta är den lösning som på sikt är bäst för Örebro.
Men alternativet är konkurs och nedflyttning och i detta fall (liksom tidigare med ÖSK och hockeyn) har vi bedömt att det är ett bättre sätt att förvalta skattepengarna att ge lån/’villkorat kapitaltillskott’ som vi har förhoppningar att någon gång kunna få tillbaka än att föreningen går i konkurs vilket innebär mindre intäkter till kommunen (hyror mm), mindre uppmärksamhet för Örebro, färre arrangemang/matcher för örebroarna osv.
Jag håller med dig om att det inte är bra att ge stöd till föreningar som inte sköter sin ekonomi. Jag hade mycket hellre sett att de skattekronorna hade använts till annat.
Tyvärr är det inte bara lagligt utan mycket vanligt att kommuner ger stöd till elitidrottslag. Örebro kommun ger jämförelsevis väldigt lite till elitidrotten (men vi ger mycket till barn/ungdom/breddidrott), men tyvärr innebär den upptrappning som sker inom elitidrotten ökade krav på kommunalt stöd. Det är helt klart ett problem, som jag tycker idrotten borde arbeta mer aktivt mot.
I detta fall är vår bedömning att detta är det bästa alternativet, men jag inser att du (och många andra) inte håller med om detta.
Jag har alltid varit stolt över att vara örebroare. Örebro är en fin cykelstad och jag har alltid cyklat till och från mitt arbete.Nu är jag förtvivlad och undrar hur ni över huvud taget kan ens fundera på att dra en ny bilväg,Änggatan,rakt igenom ett bostadsområde och därigenom öka biltrafiken i centrum och därmed öka miljöförstörelsen.Stenbackevägen,som förbinder Ladugårdsängen med centrum,finns ju redan och där drabbas inte så många boende.Gör hela Änggatan till cykelväg! Nu är det förenat med livsfara att cykla där! Än är det inte för sent att tänka om! Gör det!!
Hej Björn.
Jag skriver detta för att jag sympatiserar med de som vill bli av med järnvägen i markplan genom stan. Vissa liknar järnvägen med Berlinmuren som skär mitt i stan och delar av befolkningen.
Jag tycker att det vore klokt om du kunde vara öppen för intryck från andra. Allt är inte skrivet i sten. Är det så att det finns andra tänkare och entreprenörer som klarar av att både få bort järnvägen till billigare kostnad och även lyckas hitta finansiering för detta än tidigare utredningar visat så ska man ta det till sig och lyssna på dem. Det kan vara så att det är betydligt enklare och billigare att leda om Svartån ovan och under ett lågt nergrävt järnvägsområde än att gräva ner järnvägen djupt. Att stora delar av en nergrävning av järnvägen sen ska finansieras via de statligt indragna skatterna är en självklarhet. Det ska inte vara så att Stockholmarna förbrukar alla statliga medel och skickar ut allmosor till oss ute i landet, som har betalt in skatterna. Kanske också dags att vi inför spårtullar för all järnvägstrafik genom stan?
Att du i denna fråga bara visa taggar utåt gynnar ingen och det gör att du du inte verkar vara klarsynt.
Mvh.
Bengt R.
Margareta: Förlåt att jag inte svarat tidigare.
Förslagen till förändringar när det gäller trafiken i Sörby-Sörbyängen-Ladugårdsängen syftar till att minska miljöbelastningen, anpassa trafiken till en växande stad och att förbinda områden med varandra. Vi räknar inte med att dessa förändringar kommer att öka trafiken på totalen, däremot kommer de att omfördela den vilket exempelvis kommer att minska många bilars omvägar (vilket ju minskar utsläppen). Dessutom kommer cykelvägen i Änggatans förlängning att rustas upp samtidigt, vi arbetar med att förbättra för cyklister överallt i Örebro – självklart även i det området. Läs gärna mer om hur jag ser på stadsplanering och trafik här: http://bjornsundin.speedhost.me/2014/10/tva-dygn-som-rivstartar-denna-mandatperiod-fortsatt-fortroende-och-antagen-trafikplan/
Bengt: Ber om ursäkt för att du fått vänta på svar.
Det är givetvis tråkigt om du uppfattar att jag inte är ”öppen för intryck från andra”, men nu är ju inte frågan om nedgrävning av järnvägen någon ny fråga. Den har diskuterats i säkert 40 år och vad vi nu gjort är att vi (för första gången) gjort ordentliga utredningar om frågan. Det handlar inte om något enskilt tyckande från mig eller andra politiker, vi har utrett frågan mycket grundligt (1000-tals sidor, allt är självklart offentligt, det mesta finns här: http://jarnvagsomradet.orebro.se/).
Det finns ingen lösning som vare sig är billig eller löser problemet med att järnvägen hamnar 20 meter under marken (med otrygghet och andra problem som följd). Det finns inte heller någon lösning på nedgrävning som inte riskerar hindra en framtida snabbtågsförbindelse mellan Oslo-Karlstad-Örebro-Stockholm. Så sammantaget fanns mycket goda skäl till att samtliga ledamöter (från samtliga partier) i Kommunfullmäktige avförde frågan från dagordningen redan för två år sedan (efter en mycket omfattande dialog med öppna möten och annat).
Vi lägger nu kraften på att flytta ut godstågen så att de går på ett spår utanför tätorten (då minskar bullret och säkerhetsavstånden till järnvägen), men även det är ett gigantiskt projekt som skattebetalarna i Örebro till stor del sannolikt kommer få finansiera, eftersom de statliga pengarna med råge går åt till andra projekt just nu. För oss är dessutom snabba förbindelser till Oslo och Stockholm viktigare, så det är där vi lägger kraften nu.