Trafik för attraktiv stad, färre trafikskador och för att rädda miljön

Ihopsamlat om trafik i Örebro:
Varken bilhatare eller bilkramare

Trädgårdsgatan får cykelbana – Trafikprogrammet genomförs

Förbättringar för cyklande i Örebro
Trafiksystem som är hållbart OCH fungerar
Framkomligt med bil – men cyklande och bussåkande ska öka
Öppna gator och minska biltrafiken
Det är allvar – varför är en ny cykelbana så provocerande?
Om trafik- och stadsplanering
New York vågade testa – ”a total home-run”

Rätt enkelt att stänga Oskarshamn 1…

I söndags kväll avslutade jag mitt energibantarförsök och på måndagen lämnade jag in elmätarna så att nästa grupp elbantare kan ta över.

Under testperioden har jag insett några saker:

  1. Det är inte särskilt komplicerat.
  2. Det verkar nästan fånigt obetydligt.
  3. Sammanlagt blir det mycket el.

Vi har egentligen bara gjort enkla saker denna vecka. Vi har stängt av prylar när vi inte använder dem men vi har egentligen inte ändrat vårt beteende ett enda dugg på dessa dagar. Och ändå ger det resultat.

Under tiden har jag fått konstruktiva förslag från vänner på Facebook och på andra sätt. Någon har föreslagit att jag helt enkelt ska dra ut kontakterna på prylar och andra har påpekat att det finns annat än elprylar som drar mer i ett hushåll. Och allt det där är sant (återkommer till det). Men man kan vända på det: om det är så här lätt att spara el utan att anstränga sig – tänk vilket resultat vi kan få om vi anstränger oss tillsammans!

Elektriska apparater förbrukar en knapp femtedel (17%) av den el som en normalvilla förbrukar. De stora förbrukarna är tvätt och tork (ca 1000kWh); kyl, frys, sval (ca 1000kWh) och belysning (ca 1000kWh). I övrigt förbrukar disk cirka 350 kWh och matlagning cirka 800 kWh). Den totala energiförbrukningen domineras dock av uppvärmningen (ca 15 000 kWh) och varmvattnet förbrukar lika mycket som hushållselen (5000 kWh).

Så, åter till hushållselen…

Vi bor i ett relativt nybyggt hus och det gör att det är svårt att mäta elförbrukningen med hjälp av elmätare (de flesta lampor och andra elprylar är inte inkopplade via vanliga kontakter). Vi koncentrerade oss på de prylar som är inkopplade i kontakter: datorn (med kringutrustning), TV (med Apple-TV, hårddisk/DVD och dekorer), stereo (med kringutrustning: platt-TV och Apple-TV) samt ”laddstationen” där vi laddar telefoner, bärbar dator och iPads var och varannan kväll.

Under denna vecka har vi alltså inte ställt om livet, utan bara sett till att stänga av kontakterna när vi inte använder prylarna. Och besparingen verkar ju rätt futtig: totalt har vi sparat totalt 0,0296kWh per timme på de prylarna. Men på ett år går det 8760 timmar och det skulle i så fall innebära en årlig besparing på 259,3 kWh.

Och det finns 4 176 313 hushåll i Sverige. Så om vi då leker med tanken att alla de där hushållen gör samma obetydliga ansträngning som vi så blir det rätt mycket. Nu är inte jag expert på att räkna elförbrukning men såvitt jag kan räkna ut skulle det totalt innebära en elbesparing på 1082 GWh per år. Vilket är nästan exakt dubbelt så mycket som Oskarshamnsverkets kärnkraftreaktor nummer 1 producerar på ett år. Och det bara på en del av elprylarna i ett hushåll, som alltså inte ens är den största elförbrukaren i hushållet…

Så kan elbantning göra nytta? Jo.

Om jag är glad över att vi hittat en metod för att engagera fler örebroare i denna typ av frågor? Jo.

Jag är faktiskt omåttligt nöjd med att jag efter ett sommarbesök på Vattenfalls vindkraftutställning på Gotland läste mer om One Tonne Life och började diskutera en Örebro-motsvarighet med mina kamrater i kommunledningen. Några år senare blev det där det projekt som jag nu testat, månatliga utmaningar inom ramen för Klimatsmart Vardag.

Så vad säger du: ska vi alla hjälpas åt att spara el, åtminstone på de där små sakerna som vi inte ens skulle märka? Nästa steg är att lägga lite tid på att förbruka mindre varmvatten, sänka temperaturen hemma lite, släcka lamporna när vi lämnar rummet och köra torktumlaren lite mer sällan och så vidare.

Och med tanke på att Örebro kommun dessutom satsar en hel del på att bygga vindkraftverk kommer vi i så fall rätt snart nå klimatmålen om att Örebro ska sluta bidra till klimatförändringarna.

Det är väl värt en del, eller hur?

PS Om alla elbantade som vi skulle det för övrigt dessutom innebära en rejäl försäljningsökning av fjärrstyrda strömbrytare (vi använder en enkel och billig modell, köpt på Clas Ohlsson, som med en enkel knapptryckning på en sändare som vi satt vid ytterdörren stänger av de prylar som vi mätt denna vecka)…

Kan New York så kan väl Örebro…?

[REVIDERAT 10/11] Tänk på New York – vad tänker du då? Med tanke på att vi vet rätt mycket om USA och New York gissar jag att du får rätt mycket olika associationer och att de spretar rätt mycket. Om frågan avgränsas till att gälla trafik i New York, då? Min gissning är att rätt många tänker mycket trafik, massor av bilar, taxibilar överallt och flerfiliga bilgator.

Sanningen är dock att New York under några år har varit en av de mest radikala städerna i att ställa om trafikplaneringen och att använda stadens ytor till människor hellre än bilar. För säkerhets skull ska man kanske påpeka: nejdå, det handlar inte om att göra staden bilfri eller att ta bort bilarna. Det handlar bara om att göra staden mer attraktiv, mer säker och mer tillgänglig för alla.

Mest omtalat är av naturliga skäl förändringarna av Times Square, en av världens mest igenkända platser. Och kanske allra mest intressant är hur de genomförde förändringarna: de testade sig helt enkelt fram.

Eftersom de var övertygade om att förändringarna måste fungera i verkligheten så gjorde de tillfälliga omvandlingar av platser: de målade om ytorna, satte upp agränsningar och placerade ut utemöbler (de hastigt inköpta trädgårdsstolarna på Times Square blev en riktig snackis…).

Janette Sadik-Khan var chef för New York City Department of Transportation (som ansvarar för alla gator och trafiken i NY) mellan 2007 och 2013. Under de åren lyckades Janette Sadik-Khan, tillsammans med medarbetare och ledande politiker, göra New York till en stad där det faktiskt är möjligt för alla att cykla och åka buss och inte bara åka bil eller tunnelbana. Dessutom ställdes ytor i staden konsekvent om för att bli mer gångvänliga och uppmuntra stadsliv istället för att fungera som trafikleder.

Sedan jag i somras blev tipsad om Janette Sadik-Khans föreläsning på TED (15 minuter av ohejdad inspiration!) har jag sett föreläsningen oräkneliga gånger. Det är verkligen värt att titta på den!

Det Janette Sadik-Khan beskriver är inte bara hur man kan ställa om en stad till mer hållbara trafiklösningar. Tvärtom är hållbarhet, miljötänkande och minskad bilism inte alls huvudpoängen i föreläsningen (även om det var viktiga skäl bakom förändringarna). Det New York kan redovisa är istället hur otroligt lönsamma och effektiva förändringarna var.

Förändringarna var, som Sadik-Khan säger: ” a total home-run”. Tydligast är siffrorna från Times Square, där förändringarna verkligen blev både omdiskuterade och populära:

  • Skadorna på fotgängare minskade med 35%.
  • Restiderna ökade med upp tull 17%.
  • Nya attraktiva butiker öppnade.
  • Försäljningen ökade i butikerna (och därmed lönsamheten även för fastighetsägare: butikshyrorna fördubblades…)

Totalt har omkörningarna dessutom gjort att fler cyklar, att färre cyklister skadas och att bussresenärerna fått kortare restider. Att New York blivit trevligare ”på köpet” råder det nog ingen tvekan om. Eller vad sägs om dessa bilder? På ”före och efter”-bilderna kan du nog gissa vilket som är ”före” och vilket som är ”efter”…

Förutom att New York arbetat väldigt genomtänkt och utifrån kloka stadsplaneringsprinciper så är det en del som är extra utmanande och inspirerande för oss som arbetar med stadsplanering (och därmed trafikplanering): New York vågade testa. De målade om gatan och ställde ut möbler, och mätte sedan resultatet. Om resultatet blev bra permanentade man förändringarna, blev det dåligt tog man bort färgen och de tillfälliga möblerna och prövade något annat.

Så ska vi också göra! Idag berättade vi i kommunledningen (S, C, KD) hur vi vill börja genomföra det nyligen beslutade Trafikprogrammet (läs mer om det här). I ett första skede handlar det om att göra om Trädgårdsgatan och att testa ”New York-modellen” på någon utvald plats, under jubileumssommaren 2015. Det handlar alltså inte om att göra Örebros stadskärna ”bilfri”, för det är ingen bra idé (läs mer om min syn på sådana frågor, här). Men vi vill testa, precis som New York gjort, på någon eller några platser och se om det fungerar att ställa om ytor så att gående underlättas.

I februari kommer tjänstemännen att återkomma med förslag men vi tänker oss att man skulle kunna låta örebroarna avgöra vilka ytor vi ska testa på: upplägget skulle kunna lånas från Millencolin Music Prize, där örebroarna föreslår artister (i detta fall platser), som sedan sållas av en jury som utser fem finalister (i detta fall kanske det räcker med 2-3 platser) och bland dem får örebroarna rösta fram en vinnare. Om det upplägget går att använda vet vi inte idag, men vi vill hitta ett upplägg som engagerar örebroarna och ger många möjligheter att ha en åsikt (läs kommentarerna på webben efter vårt pressmeddelande idag, så förstår du att detta engagerar…).

Här kan du för övrigt läsa lite mer om vad som inspirerar Janette Sadik-Khan.

Alla bilder i detta inlägg är hämtade från Janet Sadik-Khans TED-föreläsning.

Här kan du läsa mer om hur jag ser på stadsplanering (och därmed trafikplanering):
Om Trafikprogrammet och omställning av trafiksystemet.
Mer tankar om stadsplanering och trafik.

Trädgårdsgatan får cykelbana – nu börjar Trafikprogrammet genomföras

Idag berättade vi i kommunledningen (S, C, KD) hur vi vill börja genomföra det Trafikprogram som Kommunfullmäktige beslutade om i oktober (läs mer om det här). Det handlar om förvandling av Trädgårdsgatan och om att testa att ställa om ytor för att underlätta gående och stadsliv (läs mer om inspirationen för det här). För enkelhetens skull klistrar jag in pressmeddelandet här:

Trädgårdsgatan ska byggas om till en stadsgata och göras mer tillgänglig för cyklister. Genom ombyggnaden förväntas tryggheten öka och buller och utsläpp minska. Dessutom ska ytor i staden som idag inte är tillgänglig för gående och cyklister skapas under sommaren 2015. Detta är de första konkreta åtgärderna som nu beslutas i programnämnd samhällsbyggnad utifrån det nyligen antagna Trafikprogrammet i Örebro kommun.

– Vår stad ska vara till för alla och vi ska minska vår klimatbelastning. Därför ska vi planera en stad för örebroarna, inte enbart en stad för bilarna som vi tidigare har gjort. Trädgårdsgatan ska fortfarande vara möjlig att åka bil på, men man ska köra saktare och ta hänsyn till att även cyklister ska ta sig fram, säger Björn Sundin (S) kommunalråd med ansvar för samhällsbyggnad.

Skissbild Trädgårdsgatan (Örebro kommun)

Det är på programnämnd samhällsbyggnads möte den 11/11 som nämnden fattar beslut om att arbetet med att omvandla Trädgårdsgatan ska påbörjas. Man kommer även fatta beslut om att en tillfällig omprioritering av gaturummet ska ske på en plats under sommaren 2015.

– Vi vill främja ett stadsliv med gående och cyklister i centrum och därför göra tillfälliga försök med att ställa om ytor som idag domineras av bilar. Det handlar inte om ”bilfritt” utan att öka ytan för folkliv, säger Hannah Ljung (C) vice ordförande programnämnd samhällsbyggnad.

Inspirationen till att skapa ytor för folkliv kommer från New York. Där tog man en del av en bilväg och satte ut bord och stolar där människor kunde umgås. Här kan man läsa mer om New Yorks arbete.

Bild från när New York tillfälligt ställde ut trädgårdsstolar och målade om marken på Times Square.

– Vi vill undersöka om vi kan hitta någon yta att testa detta på under sommaren 2015 som en del i jubileumsfirandet. Kanske tillfällig park på halva Östra Bangatan? Kanske någonstans på Rudbecksgatan? Innan vi bestämmer ska vi ha en dialog med örebroarna som får vara med och tycka till, säger Behcet Barsom (KD) presidieledamot programnämnd samhällsbyggnad.

En snabbt växande stad som marknadsför sig

Känner du till den amerikanska staden Frisco? Inte så mycket, va? Men du har hört om den? Om du gissar: tror du att Frisco är mer känt i världen än Örebro?

Enligt Wikipedia är Frisco en ”snabbt växande stad norr om Dallas i Texas, USA. Antalet invånare 2008 var drygt 100 000. Frisco ingår i det storstadsområde som går under namnet Dallas-Fort Worth Metroplex”.

Några nyheter från deras hemsida: ”Frisco Named Best Place in Texas for Young Families – 10.07.14”, ”Dallas Cowboys team with Frisco ISD and City of Frisco to break ground on Multi-Use Event Center and new home of the Cowboys World Corporate Headquarters – 08.22.14”, ”Help Frisco plan its future through Comprehensive Plan Update – 05.19.14”. Någon reflektion?

Nuvarande befolkningssiffra för Frisco? Någon gissning?

Tydligen hade Frisco 142 990 invånare (1/10 2014). Ringer det någon klocka?

Sammanfattning: Frisco är alltså en snabbt växande stad med nära 143 000 invånare, i en storstadsregion (Dallas har 1,3 miljoner invånare), populärt bland unga familjer och populär plats för nya etableringar och besöksnäring.

Jag vet faktiskt en annan stad som stämmer in rätt bra på den beskrivningen… En svensk stad.

Så låt mig fråga några enkla frågor:

  • Hur många ”skrytnyheter” finns på www.orebro.se?
  • Har du noterat någon nyhet från Örebro kommun om att våra gröna investeringar är jätteintressanta för kapitalplacerare?
  • När hörde du senast Örebro kommun berätta om den framgångsrika besöksnäringen i Örebro (lika stor som Västerås och Linköping tillsammans)?

Jag medger att jag kanske överdriver lite, men faktiskt inte mycket. Frisco är verkligen inte en av världens mest kända städer och det är förmodligen självklart att en amerikansk stad är mer känd än en svensk (USA är så mycket större). Och visst berättar Örebro kommun om en del av de bra saker som görs.

Men när jag såg ett ”reklamreportage” om staden Frisco på flygplans-tvn, när jag var på väg från Chicago (2,8 miljoner invånare) till New York (8,5 miljoner) insåg att det är rätt stor skillnad på hur städer framställer sig själva. Och USA är speciellt, vi skulle säkert inte känna oss bekväma i deras sätt att skryta, men ärligt talat tycker jag att vi har en del att berätta för världen. Låt mig ta tre exempel:

  1. Till år 2020 kommer Örebro vara självförsörjande på förnyelsebar el (fast förmodligen når vi dit redan 2018). Malmö har samma mål, och det kan man läsa om på hemsidan go100percent.org Örebros mål framgår inte av den sidan.
  2. När Örebro i veckan ”släppte” kommunens gröna obligation (mestadels bestående av våra investeringar i vind och sol) överteckandes den på 50 minuter. Örebro är den andra kommunen som gör något sådant. Och enligt experterna gör vi det väldigt bra (bättre än den andra staden…).
  3. Örebro hör till den absoluta Sverige-toppen när det gäller bostadsbyggande (andel av befolkningen, fast i absoluta tal faktiskt ibland i ”Stockholmsklass”).

Jag har gnällt på detta länge nog. Under kommande fyra år ska jag verkligen lägga kraft på att ändra Örebro kommuns policy på detta område och redan i kommunens kommande ”budget” kommer det att finnas en tydligare ambition beskriven (”budgeten” heter ”Övergripande strategier och budget” – Örebro kommuns viktigaste styrdokument).

Jag tycker att det borde vara självklart för en organisation som Örebro att lägga kraft på att berätta för både medborgarna och för icke-örebroare om vad vi gör (en del av de där icke-örebroarna kan ju tänkas vara beredda att bli örebroare eller att investera sina pengar i Örebro…). Med tanke på att det är skattebetalarna som betalar kommunens verksamhet är det, enligt mig, självklart att vi ska berätta även om de bra saker vi gör. För att detta ska bli annorlunda krävs tydliga mål i budgethandlingar och liknande men det krävs också ett ändrat synsätt i den kommunala organisationen.

Jag vet inte om Frisco är mer känt än Örebro. Och jämförelsen är egentligen inte särskilt relevant. Det rimliga målet är mycket enklare än så: att örebroarna ska veta vad deras skattepengar gör för nytta och att Örebro ska bli känt även i Sverige (och i världen) för det vi gör bra. Och det är väl inte orimligt?

Här kan du läsa mer om Frisco: http://friscotexas.gov