månadsarkiv: oktober 2014

Kommentarer

Två dygn som rivstartar denna mandatperiod (fortsatt förtroende och antagen Trafikplan)

Lämna en kommentar

När Kommunfullmäktige före lunch idag antog Örebros nya ambitiösa Trafikprogram var det för mig kulmen på två dygn som verkligen rivstartat denna mandatperiod efter valet. I måndags kväll valdes jag som kommunalråd för socialdemokraterna (med ansvar för samhällsbyggnadsområdet), vilket Kommunstyrelsen fastställde igår och idag valdes den nya Kommunstyrelsen. Men viktigast av allt var att Kommunfullmäktige idag antog ett nytt och radikalt Trafikprogram som kommer att fungera som paraply för vårt ambitiösa arbete med att ställa om trafiken i Örebro så att vi tar vårt ansvar för miljö, klimat och trafiksäkerhet samtidigt som vi gör Örebro mer attraktivt (och mer rättvist). Mer om det längre ner.

På Kommunfullmäktige idag fattades också beslutet om att förvärva marken runt Myrö i en jättelik affär (läs mer här). Den affären kommer vara otroligt viktig på lång sikt – om 50-100 år kommer Örebro ha växt dit ut (företagsetableringar längs motorvägen kommer ske snabbare, ElektroSkandia redan om något år). Jag påpekade, när jag inledde ärendet, att det är de långa perspektiven som gäller: 1936 köpte Örebro kommun marken där Sörbyängen idag växer fram – 80 år senare kommer området (nästan) vara färdigt. Och då pratar vi om ett område 3 km från Slottet. På samma sätt ska vi idag vara glada att kommunen köpte Ladugårdsängen 1966 – ett område som 50 år senare i stort sett kommer vara ”färdigbyggt”. Men så långa processer handlar det om – och att kommunen köper marken säkrar Örebros fortsatta växande, underlättar processerna för byggare i Örebro och gör att byggandet både kan komma igång snabbare och bli billigare än om vi lät ”marknaden” sitta på markreserven.

Därför var förvärvet av marken runt Myrö så viktigt. Medan markförvärvet i första hand var viktigt på lång sikt var antagandet av Trafikprogrammet mer omedelbart avgörande. Det är här och nu och snabbt som vi måste stoppa klimatförändringarna.

I det Trafikprogram vi idag antog sätter vi höga mål, vilka kommer kräva stora förändringar och stora åtaganden (här finns hela dokumentet, med ändringar markerade: Trafikprogram för Örebro kommun med beslutade ändringar). Trafikprogrammet har två målsättningar:

  1. Av det totala antalet resor i Örebro kommun ska andelen gång, cykel och kollektivtrafik utgöra 60 procent år 2020 (andelen var 44 procent år 2011). Den totala mängden fossilbränsledriven biltrafik ska minska i absoluta tal fram till 2020.
  2. Inom Örebro tätort är målet att det ska ta maximalt dubbelt så lång tid att ta buss jämfört med bil, och maximalt 1,5 gång så lång tid att cykla jämfört med bil.

Det ska ske genom en genomtänkt stadsplanering (den klassiska rutnätsstrukturen i staden ska vara vägledande), genom satsningar på nya cykelstråk, genom att vi skapar busskörfält och prioriterar bussarna vid trafiksignalerna. Några citat ur Trafikprogrammet som visar på inriktningen:  ”rationellt att resa på ett hållbart sätt”, ”attraktivitet, tillgänglighet, framkomlighet och säkerhet för gående, cyklister och kollektivtrafikanter”, ”biltransporter ska dock, så ofta som är praktiskt möjligt, ske i låg hastighet och på gåendes och cyklisters villkor.”

Processen runt Trafikprogrammet har varit omfattande, den dialog som Örebro kommun genomförde våren 2013 var sannolikt den bredaste dialog som genomförts i trafikfrågor i någon kommun i landet: antalet svar var enormt (2800 svar!). Läs mer om den här!

Trafikprogrammet är kortfattat och fungerar som ett paraply till andra viktiga strategidokument (parkeringsriktlinjer, cykelnätsplan och så vidare). På de få sidorna ryms dock ett antal viktiga principer, som på sätt och vis innebär perspektivskiften:

  • Stadsplanera – inte trafikplanera. Trafiken är en del av stadsplaneringen, gator och annat bidrar till hur staden uppfattas. Gatorna har alltså ett större syfte än att transportera bilar snabbt och enkelt, som annars oftast är fokus (till exempel i statens målsättningar…).
  • Trafik är människor – inte fordon. Det viktiga är att människor kan röra sig, men ”rörlighet och framkomlighet är inga självändamål, det viktiga är en god tillgång till det man behöver”.
  • Örebro växer, prioritera utrymmessnåla trafikslag. Det innebär i korthet: gång, cykel och buss går före bil.
  • Attraktiv kommun och stadskärna. Vi vet att en stad som uppmuntrar gående (och cyklande) är attraktiv, det innebär inte att vi ska stoppa bilarna, men bilarna ska anpassa sig till gående och cyklister – inte tvärtom.
  • Viljeinriktning – inte prognoser. Detta är radikalt! Statens planering är prognosstyrd, varje år berättar Trafikverket om hur mycket ny motorväg det behövs, eftersom biltrafiken beräknas öka. Vi säger istället: ”Planeringen ska istället inriktas på att nå målsättningar och ställningstagande i trafikprogram och översiktsplan. Det medför att större tonvikt och hänsyn måste tas till de hållbara transportslagen gång, cykel och kollektivtrafik.”
  • Hållbar utveckling och barnperspektivet. Dels att minska vår negativa miljöpåverkan, men även att minska de sociala spänningarna i samhället: ”Det kan till exempel ske genom att bygga ihop staden och öka rörligheten mellan stadens delar. Planeringen ska också ta hänsyn till skillnader i rörelsemönster mellan kvinnor och män, med målet att uppnå ett jämställt transportsystem.” Dessutom ska barnen prioriteras – det ska vara möjligt att bo var som helst som barnfamilj och barn ska kunna ta sig fram i staden.
  • Teknikoptimism. Dels måste bilarnas drivmedel bli bättre, men dessutom måste vi pröva nya metoder för människor och gods att förflytta sig: ”Vi ska stimulera användningen av klimatsmarta och effektiva persontransporter i form av till exempel spårtaxi och/eller mer effektiva kollektivtrafiksystem.”

I talarstolen påpekade jag dock att det inte bara handlar om vilka beslut vi fattar politiskt: ”I slutänden handlar det om vilka val vi alla – var och en – gör: när vi står i hallen på morgonen, tar på oss jackan och skorna och ger oss iväg till jobbet: vad väljer vi då? bilen som för många står så bekvämt där utanför dörren, bussen som kräver att vi går till busshållplatsen några hundra meter bort? eller cykeln som kräver ansträngning (men ger oss bättre hälsa och sparar pengar)?”

Idag la vi grunden för att skapa bättre förutsättningar för alla örebroare att göra rätt val.

Varför sätter vi upp dessa ambitiösa mål? Det handlar helt enkelt om rätt stora frågor:

  • Rädda världen. Klimatförändringarna är på allvar, vi har ett ansvar för att vända utvecklingen.
  • Rädda människoliv. Trafiken måste bli säkrare, och då måste bilarna köra långsammare.
  • Trevligare Örebro. Örebro blir trevligare om bilarna inte får dominera lika mycket. Bilen behövs, men ska inte behövas lika ofta: i de flesta fall ska vi inte behöva ta bilen.
  • Rättvisare Örebro. Som Enrique Penalosa (fd borgmästare i Bogota, Colombia) sagt: ”Den som färdas på en 30-dollarscykel är lika mycket värd som den som åker i en bil för 
30 000 dollar.”

Här har jag tidigare utvecklat mer tankar om stads- och trafikplanering.

Kommentarer

Intensiv och framgångsrik Austin-resa är bara första steget

1 kommentar

For austinites and other people looking for presentations and more information about Örebro and the environment: please got to this page (in english with plenty of links…)

Innan jag åkte iväg till Austin, Texas skrev jag att denna resa: ”kan bli den mest utmanande och framgångsrika tjänsteresa jag någonsin åkt på. Eller så blir det ”bara” en intressant och lärorik resa där jag får förmånen att skryta om Örebros framgångsrika arbete när det gäller miljö, energi, klimat och natur…”. Jag överdriver verkligen inte om jag påstår att det blev både och. Seminarierna på SXSW ECO höll också överlag en hög klass (referat om dem nedan).

Vi har mycket att lära av Austin, men vi har också mycket att berätta om vad vi gör framgångsrikt. Det jag framförallt presenterat denna vecka har handlat om naturvård, vindkraftsatsning, energisparande, trafikplanering och stadsplanering. (Se länken ovan för de presentationer och de fakta jag pratat om (och i vissa fall visat), materialen är på engelska).

Jag har träffat en otrolig mängd personer som är intressanta för Örebro att ha kontakter med. De flesta av dessa möten har skett mer eller mindre oplanerat, eller som min vägledare Bijoy Goswami kallade det: ”the southby way” (Festivalen South By Southwest, SXSW, kallas i dagligt tal ”South by”). För det är precis som Johannes Nilsson och Anders Damberg (männen bakom Live At Heart) påpekat innan: kontakterna skapas på plats, genom att en person man träffar introducerar en till en annan eller att man stöter på en person på gatan, på väg till något helt annat. Det är ”the southby way”: man planerar en massa, men det allra mesta blir helt annorlunda. Men oftast mycket bättre.

Och eftersom USA inte direkt är känt för att uppmuntra ödmjukhet och blygsamhet så måste jag också påpeka att jag faktiskt gjort ett väldigt bra jobb… Genom att ligga på, presentera mig och Örebro för främlingar på mingel och fester och genom att vara lite halvfräck och föreslå möten för personer som inte riktigt förstår varför de ska träffa just mig har jag många kontakter, idéer och uppslag med mig hem.

Men det är ett faktum att resan inte skulle varit möjlig utan tips och kontakter förmedlade av Anders och Johannes. Och utan Bijoy Goswami hade mina dagar inte blivit lika framgångsrika. De som träffat Bijoy vet att jag inte överdriver om jag beskriver honom som en ständigt leende, glädjespridande evangelist i engagemang. En av de austoniter jag träffade beskrev honom som ”Austins inofficiella borgmästare” och det är verkligen otroligt hur många som känner Bijoy – Austin är trots allt en miljonstad.

Utan Bijoy hade jag inte vetat att den person vi träffade på väg till konferensens efterfest på tisdagen jobbade med att hålla ihop ett nätverk för städer som ligger långt framme i klimat och miljöfrågor (honom ska jag följa upp kontakten med, klart att Örebro ska vara en av de städerna…). Inte heller hade jag blivit presenterad för den högste ansvarige för interaktivitets-delen på SXSW-festivalen (numera den största delen) som jag också fick chansen att beskriva Örebros ambitioner för. Och det var självklart Bijoy som introducerade mig för Grover Bynum som på 45 minuter vräkte ur sig en rad förslag på vad som borde göras och lovade att själv ta initiativet och föreslå samarbeten mellan Örebro och SXSW.

Men den blivande toppolitikern (?) Brigid Shea (val i november, Shea är demokratisk kandidat i en av Austins stadsdelar) hade jag inte träffat om inte jag själv tagit initiativet. Brigid Shea är tydligt profilerad i miljö- och naturfrågor och känd för sin kamp för att rädda ett naturområde. Shea är en av alla som blivit imponerade av Örebros arbete med naturvård – med Rynningeviken som ”our proudest example”.

Några ord om Rynningevikens betydelse i hela detta: Att Bijoy (och andra som besökt Örebro) blivit fascinerade av omvandlingen av den gamla soptippen till ett fantastiskt naturreservat är inte så konstigt. Men tack vare att de blivit så imponerade så har berättelsen spridit sig, och när Bijoy i september träffade Mats Rosenberg som kunde ge hela berättelsen förstärktes detta ytterligare. Ovanpå detta så gjorde Atlas Copco (med hjälp av Soul och Richard Kennet) en vacker film (6 minuter lång) om ”The amazing transformation of Rynningeviken”. Den filmen hade många i Austin redan sett (den finns på YouTube och Bijoy, jag och många andra hade länkat den i förväg). Men DVDn med filmen var också ett av de mest fantastiska visitkort jag någonsin haft: jag lämnade över denna snyggt designade DVD i vilken jag lagt i material om våra planer för ett internationellt center för landskapsrestaurering och länkar till mer information om andra delar av Örebros arbete med miljö, natur och klimat.

De personer jag träffat kan bli avgörande på ett antal områden:

1. Ambitionen bör vara att Örebro ska presentera åtminstone arbetet med naturvård och naturreservat, med Rynningeviken som lysande exempel, på nästa års SXSW ECO. Det är ingen tvekan om att många skulle vilja höra det. Egentligen skulle vi faktiskt kunna varit med på rätt många av årets seminarier och tillföra goda exempel på områden som diskuterades, men man ska väl inte överdriva ambitionsnivån…

2. Vi kan stärka Live At Heart genom att utöka samarbetet med SXSW. Möten med personer på ledande positioner inom SXSW-organisationen kan underlätta det, liksom att vi nu börjat bygga en mer officiell relation, tillsammans med de personkontakter som redan finns mellan Örebro och Austin. Det skulle kunna handla om medverkan på seminarier eller annat.

3. Vi kan stärka Live At Heart genom att lägga till en ny del: Live At Heart ECO. I samband med Live At Heart (kanske någon dag innan?) skulle Örebro kunna ordna en miljö/klimat/ekologi-konferens med internationell medverkan i både paneler och bland deltagarna. Genom kontakterna med SXSW och Austin kan det förmodligen underlättas. Att Örebro har mycket att berätta om råder ingen tvekan om, men vi skulle på det sättet också kunna knyta till oss ännu mer kunskap på området (samtidigt som vi marknadsför Örebro). Detta är självklart också bra för tillväxten – fler människor som konfererar i Örebro skapar fler jobb.

4. Vi kan utveckla vårt arbete med naturvård, naturturism och med naturskolan genom kontakter i Austin (och i USA). Raden är lång av imponerade amerikaner som efter denna vecka (och några av dem sedan tidigare) vill veta mer om hur Örebro gör och gjort när det gäller investeringar i naturvård och för att göra naturområden mer tillgängliga. Men det är fullkomligt självklart att vi har mycket att lära av de amerikanske städer och organisationer som jobbar mycket med dessa frågor. Ett antal av de personer jag träffat är värda att följa upp av det skälet, och kan framöver göra Örebro ännu bättre.

5. Vi kan marknadsföra Örebro mer som den föregångare vi är inom klimatarbete, miljö och naturvård. Jag träffade ett antal journalister som på olika sätt bevakar miljöfrågor och som nu fått en första presentation av vad Örebro gör – men som självklart bör komma till Örebro och göra reportage…

6. Örebro bör sträva efter ett mer organiserat samarbete med City of Austin. Austin är inte bara en av USAs mest kreativa städer utan också den amerikanska stad med den kraftigaste jobbtillväxten. Man har också höga ambitioner i hållbarhetsfrågor. Vår förhoppning är att öppna för ett samarbete som både gynnar enskilda företag i Örebro och som ger Örebro extra skjuts framåt. Avfallshantering (sopsortering och återvinning, till exempel) är ett område som Austin är intresserade av, liksom hållbar trafikplanering och arbetet med att öka cyklandet. Här är kontakterna med City of Austin självklart avgörande och det visade sig att vi kanske redan kan tänkas ha något att bygga på: när Austin bygger upp en ”företagsby” för återvinning och avfallshantering vill de ha fler företag. I Örebro råkar det ju finnas några företag som jobbar med just sånt.

Lite mer om några av det trettiotal personer jag presenterat Örebro för och diskuterat möjliga samarbeten:

• Måndagens träff och middagsutflykt med Ron Suman, en av ”höjdarna” inom SXSW, var inte bara otroligt trevlig utan också väldigt nyttig för flera av punkterna ovan. Ron har jobbat med musikfestivalen nästan sedan den startade (den har funnits i 29 år), och är numera ansvarig för försäljning och marknadsföring. Det var många timmars intressanta samtal om hur de byggt upp festivalen, vad som väntar Live At Heart, vilka problem SXSW står inför (t ex 40 000 besökare på tusentals arrangemang under en vecka, där många förväntar sig att de ska kunna få plats på allt…), om Austin och Örebro, om miljöarbete och om hur de byggt upp ”systerfestivalerna” (SXSW ECO; en om utbildning och en om entreprenörskap, SXSW V2V i Las Vegas). Det är samtal som vi kommer ha mycket nytta av (och som dessutom var väldigt trevligt – inramningen var SXSW ECOs välkomst-middag på en farm i Austins utkant). Ron introducerade mig också för projektledaren för SXSW ECO (som kom ihåg att jag skickat in ett förslag på ett seminarium…). Vi skulle ha fortsatt kontakt.

• Söndagskvällens samtal med Steve Golab, som nu efter 20 år som entreprenör inom massor av olika verksamheter, bestämt sig för att ”börja om” och fundera på vad han ska göra med resten av sitt liv. De som träffat Steve (han var i Örebro under Live At Heart) vet att han är en tänkare som vill engagera sig för utveckling och gemenskapande i sin stad – och som funderat en del på hur Örebro kan komma vidare och skapa starkare nätverkande och mer ansvarstagande för staden. Hans resonemang om att få fler att inte definiera sin verksamhet som ”for profit” utan ”for progress” är värt att fundera vidare på…

• Samtalet (och det inledande mailandet) med Bert Haskell och Ellen Struck på Pecan Street Research Institute var intressant, men framförallt visade det på hur viktigt det är att söka inspiration och kontakter på andra ställen i världen. Eftersom ÖBO redan idag är otroligt långt framme när det gäller energieffektivisering och systematiskt arbete med att minska förbrukning i bostäder och lokaler är det självklart av intresse att ÖBOs arbete marknadsförs till andra. Men just för att ÖBO kommit så långt blir det också intressant att ta del av vad andra spjutspetsprojekt gör. Pecan Street jobbar bland annat med stadsdelen Mueller (blandad stadsdel som växer fram där den gamla flygplatsen låg) (läs mer här) och de resultat de får där och på andra ställen kan ÖBO ha nytta av i sitt arbete. På samma sätt kan det vara av intresse för arbetet med vindkraft och sol i Örebro.

Under själva konferensen (SXSW ECO) hann jag självklart med ett antal seminarier. De mest intressanta var:

• The Power of Positive: Stories of Grassroots Change: Å ena sidan måste vi öka medvetenheten om klimathotet, men å andra sidan, påpekar Sylvia Rowley, visar forskning att många människor tenderar att (oftast omedvetet) välja att ifrågasätta hotet hellre än att ifrågasätta sitt sätt stt leva. Ett sätt att hantera det är engagerande och personliga filmer om människor som gör insatser för miljön. Neil Cairns påpekar: för det första handlar det alltid om lokalt engagemang, för det andra handlar det alltid om innovation, och då kommer ofta någon snart att se ett sätt att tjäna pengar på lösningen. Ett exempel visas av Russell Beard, som visar ett filmklipp om ett företag i New York som återvinner fett som används till biodiesel och till glycerin…

• Patterns of Biophilic Design: Vi mår bättre om vi upplever naturen, ser natur eller ser mönster ur naturen. Det är det ‘biophilic design’ handlar om (spännande svenska arkitekter på området är http://www.urbio.se som jobbar med ‘biofil stadsutveckling’). Det är ett skäl till att vi i Örebro satsar pengar på Microparker och ett viktigt skäl till att grönskan är så viktig – i alla delar av staden. Bill Browning berättade om ett försök där man flyttade skrivborden på en arbetsplats så att alla såg ut genom fönstren, ut på natur. Att möblera om resulterade i 299% avkastning på investeringen (investeingen var ju dock rätt liten, några timmars ommöblering är ju inte så dyrt…). Men poängen är att det är lönsamt att ta vara på det naturen gjort att vi gillar: därför är ‘grönska’ (det handlar inte bara om träd och grönska, det handlar om djur,vatten, mönster ur naturen o s v),viktigt för produktivitet, för tillfrisknande. Bra exempel: Paley park in new York, liten park mellan hus med ‘Vattenvägg’.

• Activating Digital Communities to Drive Change: Det har hänt otroligt mycket på bara tio år, påpekar Andrew Paryzer från Blue State Digital (världens skickligaste digitala ‘kampanjmakare’, bl a bakom Obamas kampanj). Genom den Facebook-kopplade app de gjorde 2012 nådde de 1 miljon väljare som i sin tur nådde uppåt 100 miljoner väljare, som de påminde om att gå och rösta. Chris Thomas från The Sierra Club (kunder hos BSD) påminner om att det centrala är att orkestrera kanalerna: social media, events, direktbrev, e-mail osv. Genom sina kanaler fick de ut uppåt 100 000 personer på gatorna i The Climate March i september. Så tänk om vi kunde använda sådan kunskap riktigt effektivt i klimatarbetet? Tänk om vi kunde utöka ‘Klimatsmart Vardag’ både i antal och i metoder/kanaler? Tänk 1000 örebroare som deltar, och raskt kommer varenda örebroare att få ta del av deras insatser/ansträngningar dagligen. Ungefär som vi tänkte från början kring ‘Klimatsmart vardag’ (det vi kallade ‘Klimatfamiljer’)”.

• Breaking Down Barriers, Creating Access to Nature: ‘Om politiker säger att det inte behövs pengar för att ge fler tillgång till natur, så gömmer de pengarna för något annat’ – George Bristol skräder inte orden. George och Jennifer Bristol berättade om arbetet för att fler barn och unga i Texas ska få komma ut i naturen, hur viktigt det är för integration, för välmående och för städers utveckling. De argumenterade för stadsnära naturområden, markköp och mycket annat som gjorde det självklart för mig att prata med dem efter föreläsningen och bjuda in dem till Örebro…

• Solving Big Problems through Creative Design: Otroligt intressant när Paul Dillinger, produktutvecklingschef på Levi Strauss & co, berättar om vilken komplex process de gått igenom för att minska vattenförbrukningen vid jeanstillverkningen, hur de jobbar för att göra kläderna återvinningbara och så vidare. För att folk ska kunna låta t-shirts hänga och torka (istället för att torktumla) förstärker de axlarna för att slippa ‘bulor’ efter hängarna, för att slippa ‘doppa’ tyget så många gånger för rätt färg använder de teyck för att tränga igenom tyget, för att bli av med polyester i fickor och liknande går de över till laser och ljus för att skapa ‘slitage’. Som alltid: innovation och produktutveckling är förutsättningar för klimatarbetet.

• Adaptation: Redesigning Cities for Climate Change: ”Även om vi idag lyckades sätta stopp för de höga koldioxidutsläppen, kommer klimatförändringarna fortsätta och extremt väder och katastrofer kommer fortsätta vara problem. 1995 drabbades Chicago av en värmevåg, men trots dödsoffer uppmärksammades det inte så mycket. 35 000 människor dog i värmevågen i Europa 2003, som varade tre veckor, i Chicago dog hundratals människor under tre dagar, lika höga dödstal som i Frankrike 2003. Men Chicago lärde sig inte av misstagen, ’en värmevåg kan väl inte döda människor…?’ Så Europa var inte förberett. Och sen kom orkanen Sandy till New York. Och Katrina. Och… Eric Klinenberg, professor i Sociologi, är fängslande och engagerande och har studerat hur städer försöker anpassa sig till katastrofer som följer av klimatförändringarna. Han konstaterar att de som drabbas värst av naturkatastrofer är de som redan har det värst: dödligheten är högre för dem som lever i fattigdom och utanförskap. Men det spelar dessutom avgörande roll hur staden är planerad: en stark social infrastruktur gör samhället mer motståndskraftigt mot naturkatastrofernas härjningar. I områden med gemensamma ytor och mötesplatser (som är attraktiva) dog färre chicago-bor i värmevågen, eftersom äldre och mer sårbara sökte upp de gemensamma platserna (och undvek att dö av värmen, ensamma i sin bostad). Områden där de ’gemensamma ytorna’ mest var övergivna platser drabbades hårdare av värmevågen, och fler dog i dessa områden (andra faktorer lika). På samma sätt var det i New York efter orkanen Sandy, där samlingsplatser (t ex surfklubbar) blev platser där räddningsarbete (mycket frivilligt) skedde. Stadsodling, mötesplatser och social infrastruktur (tillsammans med säkra elledningar/lokal elproduktion och trygga kommunikationsnät…) är viktigare för att skapa motståndskraftiga städer än skyddsvallar.”

• Urban Renewal and Resilient Design: ”Nette Compton påpekar att grönska på skolgårdar och liknande fungerar som vattenreservoar och därmed minskar konsekvenserna vid kraftiga skyfall och översvämningar. Och även om vi är rätt duktiga på sånt i Örebro (i alla fall när vi planerar nytt) så kunde hennes bilder på asfaltsytor runt skolor ha varit tagna i Örebro… Där har vi en utmaning: kanske en skolgårdssatsning med förutsättningen att den ska öka grönskan (vid sidan av krav som vi tidigare ställt, om delaktighet från elever, föräldrar och lärare)? Ryan Gravel utgår från ’sprawl’ som utgångspunkten och grunden för många problem och att vi måste se helheten. Han berättar om The AtlantaBeltline som både förbättrar folkhälsan, skapar mötesplatser, utnyttjar döda ytor, ökar grönska och binder ihop staden.”

Själva resan jag varit på började alltså i våras, då Örebro kommun fick en förfrågan från Austins ”International Economic Development Manager” som undrade om inte städerna Örebro och Austin borde diskutera samarbeten, som ett nästa steg i det utbyte som redan sker mellan Live At Heart och Austins motsvarighet South by Southwest-festival (SXSW). Särskilt intressant bedömdes det vara att diskutera samarbete kring miljö, natur- och klimatfrågor.

Kort om Austin, Texas:

  • Med sina dryga 820 000 invånare är Austin USAs 13:e största stad och av tidningen Forbes rankat som den mest framgångsrika storstadsregionen i USA när det gäller jobbskapande.
  • Har den högsta ekonomiska utvecklingen bland städer i USA och Europa. Den kreativa sektorn i Austin har ökat med 25 procent de senaste fem åren, medan andra sektorer har ökat med 10 procent.
Kommentarer

What I was talking about in Austin, Texas…

2 kommentarer

I’m in Austin and already on the first evening (an hour after arrival…) I got to meet a couple of the austinites, active in the eco-movement, who will be attending the SXSW ECO-conference this week. Since I’ll be meeting a lot of people, in different sectors, I made a mixed (but very large…) presentation of Örebro and of the work we do (parts of the presentation is for download further down). Together with the amazing film about Rynningeviken, the transformation of an old dump and wasteland to a fantastic nature reserve, that would be my main messages during my days in Austin. If you haven’t seen the film about Rynningeviken, you have to do that: The amazing transformation of Rynningeviken

I’m pretty sure I woun’t be able to show the presentation that many times, since it will be very few organized long meetings with agendas and presentations, but I’m also sure that there might be of some interest to read a bit more about what Örebro is doing, and that’s why I’m presenting the presentation, including a lot of areas, here. (And for the swedes reading this, I will write in swedish soon…/Jag skriver snart på svenska…)

Please download and share if you want to!

If you want to download via dropbox, here’s a folder with all the presentations

And If it’s easier to download the presentations via Slideshare

The presentation consists of:

  1. Introduction to Örebro – where everything is possible…
  2. The work for Nature for all, nature-tourism and biological diversity in our Nature Reserves (including extensive notes about Rynningeviken) (if you just wanna download this part, this is the link:  Introduction Örebro and nature reserves)
  3. Citybuses on biogas since 2009
  4. High energy standards and efficiency in energy use (the housing company ÖBO as a shining example) (if you just wanna download this part, this is the link: Örebro energy efficiency and clean energy )
  5. The climate plan and to increase the use of renewable electricity
  6. Cycling in Örebro and the work to decrease car-transports (if you just wanna download this part, this is the link: Örebro climate plan and traffic)

Other documents, related to the presentations:

Here’s an indepth-memo about how ÖBO (the housing company) works with energy efficiency

Here’s a Factsheet about the Climate Strategy Örebro

Here’s a Factsheet about the investment in Biogas

Here’s the yearly ”Cycling_account” (large file)

Fact-sheet about the project ”healthy_cyclist”

Kommentarer

Örebro + Austin = sant? Kreativitet, klimat, naturvård och nya jobb

Lämna en kommentar

På söndag åker jag till Austin, Texas/USA för vad som kan bli den mest utmanande och framgångsrika tjänsteresa jag någonsin åkt på. Eller så blir det ”bara” en intressant och lärorik resa där jag får förmånen att skryta om Örebros framgångsrika arbete när det gäller miljö, energi, klimat och natur…

Skälet till att jag åker till Austin är Live At Heart. Som så mycket annat som händer i Örebro så är det de två entusiasterna Anders Damberg och Johannes Nilsson (som ligger bakom Live At Heart) som fött idén och tagit initiativet som vi nu går vidare med. (Läs mer om Live at Heart här.)

I våras fick Örebro kommun ett mail från Austins ”International Economic Development Manager” som undrade om inte städerna Örebro och Austin borde diskutera samarbete, som ett nästa steg i det utbyte som sker mellan Live At Heart (Sveriges största musikfestival, i konserter räknat) och SXSW (världens största show-casefestival). Särskilt intressant bedömdes det vara att diskutera samarbete kring miljö-, natur- och klimatfrågor. Det är nämligen ett område (av många) där Austin sticker ut bland amerikanska städer. Mailet var i sin tur resultatet av den marknadsföring av Örebro som Anders och Johannes bedrivit under åtskilliga resor till Austin. Allt ytterligare förstärkt av att den ändlösa urkraften Bijoy Goswami när han besökt Örebro förälskat sig i Rynningeviken och fascinerats av den omvandling som förvandlat den före detta soptippen till ett fantastiskt naturreservat. (Du har väl inte missat den sex minuter långa film som Atlas Copco gjort om omvandlingen av Rynningeviken, mer än 1000 personer har sett den sedan i fredags…)

Så nu åker jag till Austin och där har både staden Austin, Bijoy Goswami och andra arrangerat möten där jag får träffa intressanta personer som vi kan lära av – och som vi kan få intresserade av det föregångsarbete vi gör i Örebro. Dessutom ska jag besöka SXSW ECO, som är den stora miljö- och klimatkonferens som fötts ur live-musik-festivalen SXSW. Man kan delvis se det som en resa för att rekognosera inför kommande år, men lika mycket för att knyta kontakter som kan ge Örebro mer kunskap, skapa nya jobb och göra Örebro grönare och mer klimatsmart.

Vår förhoppning är att vi nästa år ska medverka och berätta om Örebros arbete med omvandling (och tillgänglighet) till naturområden med Rynningeviken som strålande exempel, om vårt arbete med hållbar energiproduktion och det strategiska klimat- och miljöarbete som Örebro sedan många år bedriver. Med mig har jag både filmen om Rynningeviken och en fullmatad presentation av Örebros arbete på ett antal områden relaterat till klimat, miljö och natur.

Ett av alla de företag/personer jag ska hinna träffa under knappt fyra dagar i Austin är konsultföretaget Pecan Street som driver intressanta och viktiga forsknings-/utvecklingsprojekt som vi kan lära av – och lära till. Pecan Street jobbar bland annat med forskning och utveckling av hållbara energilösningar (mätning, effektivisering och liknande) och borde till exempel vara intresserade av ÖBOs enormt framgångsrika arbete med att mäta (och minska energiförbrukning). Samtidigt som Pecan Street och andra företag på den gigantiska amerikanska marknaden självklart är av intresse för Örebro-företag som vill utveckla sina metoder. Läs mer om ett spännande projekt som Pecan Street driver i Austin-stadsdelen Mueller här. (Mycket av detta görs redan i många av ÖBOs lägenheter i Örebro.)

Om resan resulterar i studieresor till Örebro, till medverkan på nästa års SXSW ECO, till ett formaliserat samarbete mellan Örebro och Austin eller om det ”bara” leder till nya idéer till Örebros arbete och ett utvidgat samarbete kring Live At Heart kan vi inte veta på förhand. Men vi har höga förhoppningar och det verkar finnas ett ömsesidigt intresse av att lära av varandra inom de ödesfrågor som miljö-, klimat- och naturfrågor är.

Och Austin är Austin: ett kreativt centrum i USA där forskning, kreativa näringar och kultur är en viktig beståndsdel och där jobbtillväxten är imponerande. Med sina dryga 820 000 invånare är det USAs 13:e största stad och av tidningen Forbes rankat som den mest framgångsrika storstadsregionen i USA när det gäller jobbskapande. (Jonas Hellman utvecklar varför vi bör studera Austin närmare här.)

Om Örebro kan utöka samarbetet med en stad som Austin kommer det att ha positivt resultat. Mest konkret förmodligen för Live At Heart och musikbranschen, men även för miljöarbetet och för att skapa ökade intäkter till besöksnäringen genom såväl studieresor som fler besök till Örebro.