Är det cyklarna som är problemet, NA?

I Örebro tätort görs ungefär var tredje resa med cykel (ungefär samma andel som i Köpenhamn!), mer än hälften görs med bil. Att hälften av resorna görs med bil är självklart inte hållbart, vi har inte så mycket tid kvar att kompromissa om när det gäller klimathotet och trafiken är en av de största utsläppskällorna (bloggade om det för några veckor sedan). Konstigt nog är det ganska sällan som det är ingången när trafiken i Örebro ska diskuteras.

Istället handlar medias (särskilt NAs) uppmärksamhet, när det gäller trafik, oftast om att det är för trångt för bilarna (sällan att det är trångt för cyklisterna) eller att cyklisterna inte visar hänsyn (sällan om bilar som kör för fort i bostadsområden eller låter bli att stanna vid övergångsställen) eller att örebroarna cyklar för fort (sällan om hur fort bilarna egentligen kör på 30-sträckor inne i stan).

Jag antar att det där handlar om vad som är normen i ett samhälle. Att många örebroare fortfarande utgår från att ”det normala” är att köra bil, detsamma gäller sannolikt även journalisterna som ska bedöma vad som är en nyhet. Med en sådan norm blir vi som cyklar extremister som vill förstöra för bilarna (hur ironiskt det är har jag bloggat om här, hur jag ser på trafikplanering skriver jag här) och insatser för att öka cyklandet misstänkliggörs och hånas.

Egentligen borde det vara tvärtom. I en väl spridd film förklarar en kille med en whiteboard-penna varför det enda logiska är att ta klimathotet på allvar (kort sagt: det värsta som kan hända är mycket värre om vi inte gör något trots att det verkligen behövs, än om vi gör något trots att det egentligen inte behövs – men kolla själv på filmen här!).

Och om man utgår från det perspektivet så borde alla som inte cyklar vara tacksamma för att var tredje örebroare i tätorten cyklar. Om inte annat för att vi delvis kompenserar för dem som varje dag tar bilen.

Men så är det alltså inte. Den senaste tiden verkar NA ha bestämt sig för att de har en särskilt viktig uppgift i att motarbeta de insatser Örebro kommun gör för att öka cyklandet. För några veckor sedan skapade NA på egen hand en rätt intensiv debatt (med rätt mycket hårda ord) på grund av att vi rätat ut cykelvägen mellan city och universitetet. Upprördheten berodde på att en fil stängdes i några veckor för att 1500 cyklister per dag ska slippa göra en onödig (och trafikosäker) omväg via Sveaparken. Se deras webb-tv-inslag här och läs gärna väldigt sakliga kommentarer här eller här

Och igår på webben skapade NA en helt egen påhittad nyhet (i tidningen idag) om att Örebro är olagliga när vi målar linjerna som skiljer huvudcykelstråk från gångbana med markeringar som är orange. NA hittade på en egen hypotes om att Örebro kommun anser att orangea linjer innebär att cyklister har företräde, för att därefter be polis och experter på transportstyrelsen påstå att vi därmed gör fel. Trots att vi aldrig påstått det. Vi utgår från Trafikförordningen (1998:1276) som slår fast (i kapitel 3, 59§): ”På cykelbanor skall cyklande och förare av moped klass II lämnas företräde av andra fordonsförare.” Och när huvudcykelstråken går i samma nivå över korsande gator (medan gatan bryts av upphöjningen för cykelbanan) så är cykelbanan genomgående, varpå Trafikförordningens regel gäller. Vilket självklart polisen borde veta, och vilket kommunen förklarat gång på gång (tydligt på hemsidan till exempel). Men vilket vare sig trafikpolisen i Örebro eller NA bryr sig om.

Det där fick mig att idag skriva ett lite irriterat mail till NAs ledning där jag frågade om det är så att  NA har något särskilt intresse att motarbeta Örebro kommuns ambitioner att öka cyklandet.

Jag skrev: ”Vi vet att många örebroare ofta tar chansen att klaga på ”cyklisterna” och det är självklart ett problem att många örebroare inte bryr sig om vare sig respekt eller hänsyn eller regler när de tar sig fram i trafiken (det gäller ju både cyklister och andra). Men man skulle också kunna vända på det: hur mycket lyfts frågan om bilisternas ansvar för jordens framtid fram? När skrev NA senast om de onödiga bilresorna (för de flesta måste faktiskt inte ta bilen varje dag)?”

Återstår att se om NA svarar. Och det återstår att se om vi snart får se NA uppmärksamma varför så många tar bilen trots att de borde kunna ta bussen eller cykeln. För det borde väl också vara en fråga värd en granskning?

Örnsro kan bli ett av landets mest attraktiva bostadslägen

Örebro kommun kommer att bjuda in till en arkitekttävling för att utveckla Örnsro-området. Målet är att 300-500 nya bostäder ska kunna byggas där Örnsro idrottsplats idag finns. Syrianska och övriga föreningar kommer därmed att få en ny hemmaarena (med konstgräs) någonstans i Mellringe eller Heden.

Här följer det pressmeddelande vi skickade ut idag:

Örebro växer snabbt, 2018/2019 kommer vi vara 150 000 örebroare. Nya bostäder behövs, liksom fler attraktiva arbetsplatser för både befintliga Örebro-företag och för nystartade och inflyttade företag. Nya stadsdelar måste växa fram och befintliga delar av staden måste förtätas. En av Örebros verkliga pärlor är Örnsro-området, som idag inte är tillräckligt väl använt.

– Vi tror att Örnsro är så attraktivt att vi kan få intresserade arkitekter och byggföretag från hela Sverige. Vi kan erbjuda byggnation inom cirka 2 år, det är inte många andra kommuner i Örebros storlek som kan erbjuda denna typ av unika områden så snabbt, säger Björn Sundin, ordförande (S) i Programnämnd Samhällsbyggnad.

– Örnsro -området ligger bara några minuters promenad från city och ännu närmare till Södra station, som framöver kommer utvecklas. Närheten till Svartån och de vackra grönområdena i närheten gör att området har en potential att bli ett av de mest attraktiva områdena i Örebro, säger Hannah Ljung, vice ordförande (C) i Programnämnd Samhällsbyggnad.

– När vi bygger bostäder på nuvarande Örnsro IP ges också förutsättningar för att erbjuda Örebro Syrianska IF och övriga föreningar en ny hemmaarena med konstgräs antingen vid Heden eller i Mellringe. Nu börjar vi arbetet med att ta fram en placering av den nya arenan, samtidigt som vi börjar arbetet med att utveckla Örnsro-området, säger Behcet Barsom, presidieledamot (KD) i Programnämnd Samhällsbyggnad.

Örnsro IP (och tomten bredvid) är nära 20 000 kvadratmeter mark. Därutöver finns stora möjligheter att förtäta och utveckla de ytor närmast södra infarten som även i framtiden sannolikt kommer vara verksamhetsområden, men där både nya kontorsbyggnader och andra arbetsplatser bör rymmas. Det området är närmare 60 000 kvadratmeter stort.

I Örebro kommuns budget för 2014 avsätts 5 miljoner för att underlätta Örebros fortsatta tillväxt. En del av dessa resurser kommer att användas för att samordna arbetet med de stora kommande utbyggnadsområdena i Örebro. Utöver komplettering av befintlig bebyggelse så ska kommunen under de kommande fem åren planera för flera större stadsdelar . Några av de andra stadsdelar som pekats ut är:

  • Kartongbruket: Ett av Örebros två större utbyggnadsområden på kommunägd mark som ska rymma 1000 bostäder, verksamheter och service.
  • Österport : Ett centralt beläget omdaningsområde delvis på kommunägd mark som ska rymma 500-800 bostäder, verksamheter och service. Örebro kommun köpte 2013 fastigheten på Österplan där bland annat Coop har en livsmedelsbutik.
  • Södra Ladugårdsängen: Ett av Örebros två större utbyggnadsområden på kommunägd mark som ska rymma 1500 bostäder, verksamheter och service.
  • Holmen: Ett centralt beläget omdaningsområde där kommunen vill initiera en förändring från dagens mer industriella karaktär till mer blandad stadsbebyggelse.
  • Aspholmen : Ett centralt beläget omdaningsområde där kommunen vill initiera en förändring från dagens mer industriella karaktär till mer blandad stadsbebyggelse.
  • Vivalla och Boglundsängen : En fördjupad översiktsplan som ska ta ett helhetsgrepp för områdena Vivalla och Boglundsängen och delar av den framtida stadsdelen Vallby.
  • Varberga och Oxhagen: Stadsutvecklingsprojekt i samarbete med ÖBO som omfattar förändringar av lokala centrum, gatustruktur och förändringar i bebyggelsestrukturen.

Så här kan man tänka sig att Örnsro-området kommer att utvecklas.

Helhetsgrepp för ett centralt område i ett växande Örebro

Örebro växer och vi behöver både förtäta inne i stadskärnan och bygga ut större sammanhängande områden (fortfarande nära tätorten). Vi planerar för de nya stora stadsdelarna och när vi om några år börjar sälja mark för byggande av Södra Ladugårdsängen och andra stora stadsdelar kommer det förhoppningsvis innebära att vi tar viktiga steg i riktning mot verkligt hållbara stadsdelar. De stora nya stadsdelarna behövs verkligen i ett Örebro som växer med cirka 1800 invånare per år (år 2018/2019 är vi 150 000 örebroare).

Men det enklaste sättet att bygga en hållbar stad är att förtäta i den befintliga stadskärnan. Därför är det stora projektet som går under namnet ”Pulsådern i den hållbara staden – från Svampen till Gustavsvik” så viktigt. Vi räknar med att kunna skapa 500 000 kvadratmeter byggrätt i området, vilket motsvarar cirka 6000 bostäder eller cirka 20 000 kontorsarbetsplatser. I den arkitekttävling som vi genomfört fick vi in många spännande idéer, illustrationen nedan visar ett idéförslag på det framtida resecentrum:

Idag beslutade Programnämnd Samhällsbyggnad att skicka ut den fördjupade översiktsplanen för järnvägsområdet mellan Svampen och Gustavsvik på samråd. Fram till januari hoppas vi att örebroarna, fastighetsägare, organisationer och andra skickar in synpunkter om detta dokument – för de vägval vi gör i detta område inom kommande år kommer att forma framtidens Örebro. (Vill du se mer spännande bilder, ladda ner den presentation som jag, Hannah Ljung (c) och Behcet Barsom (kd) gjorde på pressträffen om projektet).

Ambitionerna med ”Pulsåders-projektet” är höga:

  1. Det handlar om att skapa ett mer attraktivt och effektivt resecentrum, som gör det möjligt att öka andelen som åker buss eller tåg.
  2. Vi ska skapa en större stadskärna (som börjar vid Svampen respektive vid Gustavsvik/Södra infarten).
  3. Vi ska göra entréerna till Örebro mer välkomnande.
  4. Vi ska öka byggandet – skapa mer mark för byggande av kontor, verksamhet och bostäder.

Vi gör några andra viktiga ställningstaganden:

  1. Resecentrum ska vara kvar på nuvarande plats och utvecklas.
  2. Södra station ska vara kvar (även om det i framtiden troligen huvudsakligen kommer att vara som regionaltågstation).
  3. Järnvägen blir kvar i nuvarande läge –  inte i tunnel eller på bro (tunnel kostar cirka 4 miljarder, och vi kommer att få in en bråkdel av det på markförsäljning)
  4. Vi ska bygga nytt längs järnvägen.
  5. Östra Bangatan grävs inte ner men blir stadsgata och därmed kopplas resecentrum närmare till city, samtidigt som barriäreffekten mellan öster och väster minskas.
  6. Vi vill skapa gång och cykelstråk längs Östra Bangatan samt på väster sida av järnvägen (idag finns ingen naturlig förbindelse mellan Södra station och resecentrum och att ta sig från södra delen av city till resecentrum med cykel eller till fots är rätt krångligt).
  7. Vi ska bevara parkerna.

När vi nu går in i nästa steg i dialogen med örebroarna om detta jätte-projekt är det värt att påminna om att upplägget och ambitionerna med projektet hänger ihop med vem som leder kommunen. När projektet startades kritiserades det från några av oppositionspartierna (som också röstade nej till det) och senare har det hånats för att vara bortkastade pengar. Folkpartiet har till exempel påstått att vi slösar pengar på att utreda självklarheter i och med att vi utredde frågan om järnvägens höjdläge – detta trots att det i den gällande översiktsplanen (från 2010, då folkpartiet ledde kommunen…) står följande: ”Nedgrävning, överdäckning eller upphöjning av järnvägen ska därför utredas.” Vilket vi alltså gjorde nu – huvudsakligen av ett skäl: osäkerheten om järnvägens framtida höjdläge hindrade byggande längs järnvägsstråket genom stadskärnan. Så länge frågan om järnvägens höjdläge inte var avgjord kunde inga detaljplaner kring området närmast järnvägen tas fram och utvecklingen stannade i stadskärnan. Men sådana detaljer har ju inte Folkpartiet i Örebro brytt sig om tidigare, så varför skulle de göra det nu…

Många kommer lystet kasta sig över skisser och illustrationer (precis som jag gjorde…) men ännu viktigare är egentligen att tycka till om i vilken ordning förändringarna bör ske. Att vi inom några år ska ha ett nytt effektivt resecentrum som rymmer både ökad tågtrafik och busstrafik är kanske det allra viktigaste och mest brådskande (ambitionen är ett nytt resecentrum år 2017), men det finns gott om andra förslag som också bör göras. Men allt kan inte göras samtidigt, det krävs tuffa prioriteringar mellan alla dessa önskvärda förändringar. Av alla förslag på bilden nedan bör en prioriteringslista skapas; där en del kan göras de närmaste 5 åren och övrigt får göras de tio åren därefter. Vad vill du prioritera?