För att minska cykelkaoset på resecentrum har vi lagt till 1 miljon kronor i investeringsbudgeten för att skapa bättre och säkrare cykelställ i området. Vi skickade ut ett pressmeddelande om det idag (inklippt nedan) och detta uppmärksammades av Radio Örebro och SVT Tvärsnytt. Här är en modell som vi tittar på (och som jag tycker ser vettig ut): http://www.pendula.se/

Så ska cykelstölderna minska i Örebro

Cykelstölder är ett av de vanligaste brotten som invånarna utsätts för i Örebro kommun, därför görs nu stora ansträngningar för att minska antalet cykelstölder – och för att uppmuntra hållbart resande med cykel, buss och tåg.

I Örebro stjäls ca 2000 cyklar per år. Örebro brottsförebyggande råd (ÖreBRÅ) har identifierat cykelparkeringarna vid resecentrum som en plats där det stjäls speciellt många cyklar (5% av de totala cykelstölderna i kommunen), och inleder nu tillsammans med programnämnd samhällsbyggnad ett stort arbete för att förbättra situationen. Till detta avsätts 1 miljon kronor ur kommunens investeringsbudget.

– Det är enormt viktigt att du som pendlar ska känna dig trygg i att lämna din cykel vid resecentrum, för att transportera dig vidare mot jobb m.m. Vill vi att fler ska resa kollektivt måste vi också se till att det blir enkelt och säkert. Vi tänker nytt och tittar på attraktiva lösningar, det tjänar både vi och miljön på, säger Rasmus Persson (C), Ordförande i ÖreBRÅ

Pengar har avsatts i budgeten för 2013 och nu utreds vilken typ av säkra cykelställ som ska skapas. Arbetet med att förbättra cykelparkeringarna vid resecentrum kommer att vara ett stegvis arbete. Ett helhetsgrepp för hela området görs först när frågan om ett nytt resecentrum avgjorts, men redan under 2013 kommer pendlare och andra att uppleva förbättringar:

– Vill vi få fler att cykla och ta tåget eller bussen måste vi också minska cykelstölderna. Vi tittar särskilt på låsbara ”cykelskåp” som är populära i andra städer men det är också viktigt att platsen för parkeringarna upplevs som lättillgänglig och inbjudande. På lång sikt kan målet vara att skapa den typ av ”Park and Ride”-anläggning som finns i Hyllie i Malmö, säger Björn Sundin (S), Ordförande för programnämnd Samhällsbyggnad

Nästa sommar hoppas vi att Truckstop anläggningen äntligen kan invigas (läs mer här). Idag uppmärksammar NA att kommunen gjort en ”annonserad direktupphandling”. Jag vill påpeka några saker:

1. Lagen om offentlig upphandling innehåller möjligheten att göra en sådan ”annonserad direktupphandling” som Örebro kommun nu gör.
2. Örebro kommun anser inte att det är möjligt att åstadkomma en så stor asfalterad yta (som håller för tung trafik) om inte anläggningsarbetet görs samtidigt. Och arbetet kan inte påbörjas när som helst: ytan går inte att göra hållbar om inte markförhållandena är rätt. Alltså anser vi att jobbet bör göras av samma entreprenör på kommunens fastighet som på Engströms fastighet.
3. Om Örebro kommun ändå gjort en ”vanlig” upphandling hade vi ställt miljökrav som sannolikt gjort det helt omöjligt för någon annan att göra arbetet eftersom hundratals lastbilslass med jord då hade fått transporteras fram och tillbaka till platsen. Genom att göra arbetet samtidigt kan man istället flytta överblivna massor från ena sidan (där det finns för mycket massor) till den andra sidan av området (där det behöver fyllas ut). Därmed hade priset inte heller blivit lägre än det pris vi nu upphandlar för. Och, som sagt, ytan hade inte blivit tillräckligt hållbar om man delat upp arbetet.
4. Beslutet om att göra det är fattat av Programnämnd Samhällsbyggnad. Jag tycker att det var ett klokt beslut.
5. Att inleda en normal upphandling (inom beslutad budget) hade ledande tjänstemän kunnat göra, men detta är en omstridd fråga och kan anses vara kontroversiellt och därför kan man inte anse att någon enskild tjänsteman bör fatta ett sådant beslut på delegation.

I diskussionen om kommande satsningar på fler huvudcykelstråk har vi i ledningen för Programnämnd Samhällsbyggnad (S, C, KD) varit mycket tydliga: vi har anledning att vara stolta över att Örebro i våras gick före och blev först i landet med ”huvudcykelstråk” (ibland kallade ”cykelmotorvägar”) – men när man går först måste man också utvärdera det man gör innan man går vidare.

Det har vi nu gjort och resultatet är tydligt: cyklisterna uppfattar att huvudcykelstråken förbättrat deras situation. Idag presenterade vi den utvärdering som gjorts dels genom en webbenkät och dels genom intervjuer med cyklister som använder huvudcykelstråken. NA skriver om utvärderingen här.

Utvärderingen visar, i korthet hela utvärderingen finns här):

1. Nära 7 av 10 upplever fördelar med huvudcykelstråken (jämfört med vanliga cykelvägar).
2. De orangea kantlinjerna och upphöjningarna i korsningarna uppskattas av cyklisterna.
3. Fler kvinnor än män tycker att förändringen har inneburit förbättringar.
4. Mer än 6 av 10 upplever att samspelet med bilisterna alltid är bra, något fler upplever samspelet med andra cyklister bättre.

Jag klipper in det pressmeddelande som gått ut här:

– För oss politiskt ansvariga var det viktigt att örebroarna fick tycka till om huvudcykelstråken innan vi börjar bygga fler. De som cyklar på stråken är experterna och de är positiva till förändringarna och har lämnat förslag på ytterligare förbättringar, säger Björn Sundin (S) ordförande programnämnd samhällsbyggnad.

En utvärdering har gjorts med en enkät på orebro.se och genom intervjuer med cyklister på plats. Utvärderingen visar att nära 7 av 10 upplever fördelar med huvudcykelstråken (jämfört med vanliga cykelvägar).

• De orangea kantlinjerna och upphöjningarna i korsningarna uppskattas av cyklisterna.
• Fler kvinnor än män tycker att förändringen har inneburit förbättringar.
• Mer än 6 av 10 upplever att samspelet med bilisterna alltid är bra, något fler upplever samspelet med andra cyklister bättre.

– Vi sa att vi skulle utvärdera huvudcykelstråken för att veta om denna storsatsning – där Örebro går före i Sverige – kan bidra till ökat cyklande. Nu har vi gjort det och eftersom cyklisterna är positiva går vi vidare och tar med oss viktiga förslag på förbättringar, säger Hannah Ljung (C) vice ordförande programnämnd samhällsbyggnad.

– Vid införande av huvudcykelstråken fanns det en oro att bilarna inte skulle väja för cyklisterna. Enligt utvärderingen så har det inte varit ett problem, cyklisterna upplever att samspelet med bilisterna fungerar bra. Kommunen har kunnat se att fler bilar tar hänsyn till cyklisterna vid huvudcykelstråken än vid vanliga cykelbanor, säger Behcet Barsom (KD) presidieledamot programnämnd samhällsbyggnad.

Utvärderingen pekar på några möjliga förbättringar:

• Mittsepareringslinje i tunnlar (för att undvika olyckor) prövas.
• Gång- och cykelytor måste bli tillräckligt breda och separeringen göras tydligare.
• Förbättrad skyltning i vissa korsningar.

Fakta om huvudcykelstråken:

• Svampenleden ca 3,8 km mellan Järnvägsgatan och Bettorpsgatan
• Hagaleden ca 1,6 km mellan Hertig Karls allé och Västhagatan
• Huvudcykelstråk är gena, raka cykelvägar av hög standard mellan större bostadsområden och arbetsplatser i Örebro.
• De två första huvudcykelstråken kostade sammanlagt 4,4 miljoner kronor att bygga

Jag fortsätter med några ytterligare reflektioner från studieresan till Malmö och Köpenhamn (som jag började blogga om förra veckan).

Utbyggnaden av Hyllieområdet, är enormt jämfört med allt vi diskuterar, men likväl finns en del lärdomar. Planen innebär cirka 9000 bostäder (uppåt 20 000 invånare) och 10 000 arbetsplatser. Plus arenan (hockey och evenemang), tågstation, köpcentrum (nordens största):

1. De har lyckats med cykelvägar och cykelparkering (jättefräsch inomhusparkering med dusch, cykelservice mm – se bild nedan) och snabb tågförbindelse till Malmö city och till Köpenhamn skapar fantastiska förutsättningar för hållbart resande.
2. Nya områden bör bidra till integration och helhet: Hyllie-utbyggnaden knyter ihop nya området knyts även några av Malmös mest slitna ”miljonprogramsområden” ihop med attraktioner och en bättre social blandning skapas. Det är en viktig anledning till att Holmen och Örnsro är så strategiskt viktiga.
3. Höga ambitioner på arkitektur spelar stor roll för helheten. Självklart är det lättare att ställa riktigt höga krav i ett område som växer så snabbt och där många aktörer verkligen vill vara med och bygga, men likväl gör det skillnad: att parkeringshusen är snygga och lyfter istället för att skämma området, att köpcentret är formgett av topparkitekter, att torget är genomtänkt och resultat av arkitekttävling. Allt gör att Hyllie får särskilda kvaliteter som ”ordinärt byggande” inte skulle lyckats med. Dessutom har de en tydlig idé med hur de vill utforma kvartersmiljöerna för att skapa en blandad stad med mötesplatser och rörelse.

Från diskussionen om Norra Sorgenfri tog vi med oss viktiga lärdomar när vi tar oss an omvandlingen av till exempel Aspholmen, Holmen, Österplan, Örnsro. Norra Sorgenfri är Malmös äldsta industriområde som nu ska ställas om till ett blandat område med 2500 bostäder och 1500 arbetsplatser. Vi träffade Gunilla Kronblad (arkitekt och projektledare) som berättade om processen som pågått sedan 2004. Grundprincipen känner vi igen: vi vill skapa blandade områden med hantverk, kontor, skolor och bostäder där bottenplanen på bostadshusen planläggs för verksamhet. Vi vill, liksom i Norra Sorgenfri, uppmuntra små aktörer och förtäta med mycket bostäder både på Holmen, på Österplan och i Örnsro (på Aspholmen lär det inte bli lika mycket bostäder). Norra Sorgenfri får en hög ”exploateringsgrad” med 4-6 våningars hus på rätt små tomter, samtidigt som den gamla industribebyggelsen sparas. Några lärdomar:

1. Vi behöver tydligare peka ut var vi börjar: vilket område, eller vilka delar av områden, är viktigast att omvandla från industri (och liknande) till blandat område med bostäder. Ska vi gå före med Holmen? Örnsro? Utpekade delar av dessa?
2. Det gedigna arbete baserat på dialog och samarbete med fastighetsägare och andra är värt att ta med även till planeringen av förändringar på Aspholmen och framöver gamla Pappersbruket (när det gäller Holmen är dialogen redan aktiv – mycket beroende på företagarföreningen där). Malmö Stad satte sig med varje fastighetsägare i området och för att möjliggöra att till exempel konstnärer kunde vara kvar i området (över 200 aktiva konstnärer i området idag) fick fastighetsägaren mer byggrätt i ena hörnet om de byggde billigt hus bredvid något av de äldre husen som skulle stå kvar.
3. I planeringen av Norra Sorgenfri jobbade de nära forskare som studerade mikroklimat. Genom små anpassningar (vridning av hus, anpassning av höjder, välplacerad grönska) lyckades de förlänga perioden då det är trevligt att vara utomhus från maj-september till april-oktober. Ett stort värde för ett område, och tillsammans med att man uppmuntrade fastighetsägarna att göra små detaljer som uppmuntrar mötesplatser och socialt liv skapas ett mer socialt hållbart område.

 

 

 

 

 

 

 

 

Planskiss över byggare och kvartersstruktur på Hyllie Allé (ovan). Modell över Hyllie (nedan)

 

 

 

 

 

 

Stor fräsch cykelparkering inomhus ska göra det möjligt att cykla till tåget och skippa bilen. Med rum för service av cykeln…

 

 

 

 

 

 

…och av cyklisten (med dusch, toa, arbetsplats mm)

 

 

 

 

 

 

 

 

I det förslag till budget och strategidokument för 2013 som S, C, KD i Örebro presenterat skriver vi att vi ska utreda möjligheten att införa ett ”fritidskort” till samtliga unga i Örebro kommun. Idén kommer från Island (importerad av Rasmus Persson, C) där systemet både lett till ökat föreningsengagemang och mindre problem med ”normbrytande beteende” (kriminalitet, droger med mera).

Vi tror att förslaget skulle kunna göra mycket nytta både som förebyggande åtgärd och för att det ger fler möjligheter till barn och ungdomar – oavsett hur välfylld deras plånbok är (vi vet att många föreningsaktiviteter idag är dyra för den enskilde att delta i). Därmed kan förslaget också bidra i vårt arbete mot barnfattigdom. Men det kan dessutom förändra strukturen på ett positivt i föreningslivet, genom att uppmuntra fler föreningar att jobba uppsökande även i de områden där färre är aktiva i föreningar.

Mer om förslaget till fritidskort kan man läsa i pressmeddelandet här, men i korthet handlar det om följande:

• Ett kommunalt finansierat ”Fritidskort” kan skapa möjlighet för fler barn och ungdomar att delta i organiserade fritidsaktiviteter inom både kultur och idrottsområdet. På så sätt ges fler möjligheter att delta i föreningslivet, oavsett familjens ekonomiska situation.
• ”Fritidskortet” ger unga mer makt – det följer den enskilde till den förening man vill vara aktiv i.
• Ökad föreningsaktivitet förebygger kriminalitet, missbruk osv – vilket gör att finansieringen mycket väl kan vara lämplig genom den ”sociala investeringsfonden” som ska skapas (mer korrekt system för sociala investeringar).
• Ett ”fritidskort” kan göra att föreningslivet i högre grad når de unga som idag står utanför. Om föreningarna tjänar på att få in fler i sina verksamheter skapas ett tydligt ekonomiskt intresse av att nå fler – de som idag inte har ekonomiska möjligheter att betala avgifter till föreningarna blir mer intressanta för föreningarna.
• Om kortet exempelvis skulle utformas så att varje individ bara kan ta med sig checken till en förening innebär det att fler föreningar måste värva medlemmar i de områden där andelen föreningsaktiva idag är låg – istället för i de områden där andelen föreningsaktiva idag är hög och där många är aktiva i flera föreningar samtidigt.

Förslaget ska utredas under 2013 av Örebro förebyggande råd i samverkan med Kultur- och fritidsförvaltningen.

Ägnade två dagar förra veckan åt en studieresa till Malmö (samt några timmar i Köpenhamn). Vi hann med otroligt mycket (första dagen hann vi dock inte ens en kopp kaffe eftersom vi hade så många programpunkter…) och vi fick massor av inspiration. Jag tänkte sammanfatta en del lärdomar och idéer jag tog med mig här, börjar idag med några rader om mötesplatser, grönska och vikten av helhet i planeringen. Återkommer en annan dag om parkeringar, cykelställ, cykelvägar och mycket annat…

Malmö imponerar på många områden och vi har mycket att lära. Det är dock viktigt att vara medveten om skillnaderna i förutsättningar: Malmö har ökat med 75000 invånare sedan krisen började i mitten av 80-talet och de räknar med ytterligare 100 000 kommande år… Det är en tät stad där ingen har mer än 25 minuter med cykel till stadskärnan som faktiskt används av ”alla”. Några punkter är dock genomgående:

• vi måste värna det offentliga rummet och skapa mötesplatser och attraktioner som lockar alla örebroare – oavsett var de bor, var de är födda, vad de tror på eller vad de tjänar. Stapelbäddsparken (nedan) och havsbadet i Västra hamnen är bra exempel.
  
• enorma investeringar i cykelvägar krävs (även om deras 400 miljoner till cykelinvesteringar under kommande tio år är mer än Örebro klarar – men så är vi ju en mindre kommun…).
• vi måste lyckas minska andelen bilresor: i Malmö har de lika mycket biltrafik idag som när de var 75000 färre. Det är en utmaning för ett växande Örebro att göra om samma trick.

Självklart var vi även i Västra Hamnen och bomässeområdet från 2001:

• Mycket inspiration om klimatarbete tog vi med oss därifrån: området är självförsörjande på klimatsmart el, bland annat tack vare mycket solenergi (vi bör skriva in grönytefaktorer i alla detaljplaner så att fastighetsägarna får välja ur en lista av åtgärder för att klimatanpassa området).
• Området är dock väldigt dominerat av välavlönade malmöbor, vi måste hitta sätt att motverka att nya områden blir socialt segregerade.
• Västra Hamnen har uppenbara brister i planeringen av den sociala servicen. I planeringen av Södra Ladugårdsängen jobbar vi strategiskt och gediget för att skapa ett område som är hållbart ur alla tre aspekter: socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Och där kommunal service och liknande finns på plats från början.

Stapelbäddsparken, skateparken i Västra Hamnen som lockar från alla delar av Malmö.

Parkmiljö där 10 europeiska länder bidrog med varsitt hus – allt kring grönska och vatten – tillgängligt för alla.

Utegym i Västra hamnen: redskap i form av skulpturer och enkla instruktioner (6 rörelser/redskap) på snygga plattor. Minimalt underhåll, lättanvänt och inte särskilt stora pengar i investering. Bra förebild!