Jag har inte överträtt mitt mandat

Eftersom NA idag ägnar rätt stort utrymme åt ett påstående från moderaternas Kent Persson om att jag ”överträder” mitt mandat så har jag mailat honom (samt några till) som bör veta att så inte är fallet. Man kanske kan tycka att jag inte behöver protestera mot påståenden om att jag agerar och tar ansvar som politiker, men eftersom jag faktiskt inte alls gått vid sidan av övriga partier i sjupartiöverenskommelsen så vill jag ändå ge en korrekt bild. Mitt mail till Kent är inklippt nedan.

Kent,

Jag blev väldigt förvånad när jag öppnade NA idag och fick se att du där påstår att jag ”ganska grovt överträder” det som är mitt mandat. Eftersom anklagelsen inte stämmer, så skickar jag detta mail med kopia till övriga presidiet samt andra som bör få en mer korrekt bild.

Frågan om en utvecklingsplan för Norrcity väcktes av förvaltningen (Stadsbyggnadskontoret) före valet och då sa vi att den får vänta.

Mötet efter valet (förra onsdagen) lyftes frågan igen och förvaltningen påpekade att fastighetsägare och andra ligger på mycket i frågan. Eftersom jag var den enda politiker som närvarade på presidieberedningen/politisk beredning så meddelade jag att jag behövde stämma av med övriga i samstyret.

Jag informerade därför övriga presidiet i Programnämnd Samhällsbyggnad och frågade om jag kunde lägga uppdraget (formellt är det ordförande som gör det). Efter besked från Fredrik om att vi inte var oense om att ge uppdraget (det finns gott om tillfällen senare att prata om de frågor vi inte är överens kring) så gav jag klartecken till förvaltningen.

Jag hade nog egentligen kunnat ge det beskedet redan på presidieberedningen (eftersom alla var kallade till den) men avstod alltså och inväntade klartecken. Därför tar jag illa vid mig vid anklagelsen.

Om det beror på ett missförstånd hade vi enkelt kunnat reda ut det om du tagit upp det med mig, till exempel när vi pratade igår. Om du anser att jag hanterat frågan felaktigt, nu när du vet hur det gick till, får du gärna berätta det och då får vi prata om det.

/Björn Sundin

Nu sätter vi fart på utvecklingsarbetet på norrcity

Igår kväll mailade jag tjänstemännen på Stadsbyggnadskontoret och gav klartecken att inleda arbetet med att ta fram en ”utvecklingsplan i nära dialog med fastighetsägarna på Norrcity och med en bred remiss.”

Utgångspunkten är de förslag som fastighetsägare på Norr presenterat och de förslag som tagits fram i samarbete med Jerker Söderlind. Jag vet att både handlarna och fastighetsägarna är väldigt oroade över vad som händer (eller rättare sagt: inte händer) på norr.

För två veckor sedan skrev jag om den oro som många handlare pratat med mig om: de ser hur deras omsättning rasar och flera har sagt upp sina kontrakt. Faktum är att jag hör signaler om detta var och varannan dag. Det är illa i hela city, men på norrcity är problemen större för många. Den långvariga avstängningen av Järntorget och omläggningen av busstrafiken har gjort en svår situation värre. Att många inte hittar till parkeringsplatserna förvärrar situationen.

Jag är väldigt frustrerad över att inte mer skett tidigare; jag har föreslagit att vi ska presentera konkreta förslag på åtgärder och att vi skulle starta ett brett arbete för att ta ett helhetsgrepp på norrcity. Tyvärr fick jag nej på detta från några partier i ”samstyret”.

Nu är valet över och äntligen kan vi sätta fart. Ombyggnaden av Järntorget blir klar om några veckor och genom att nu sätta igång arbetet med en plan för norrcity visar vi också att det kommer att hända något. Min förhoppning är att vi ganska snart (när det finns en tydlig majoritet i kommunen) ska kunna genomföra några av de enkla förändringar som jag tror behövs i norrcity. Att öppna Storgatan för långsamgående biltrafik (och korttidsparkeringar) bör till exempel inte vara så komplicerat.

Förtroende har man till låns – verkligt dialogarbete tar aldrig slut

Idag publicerar NA min krönika (den sista ”S-krönikan” från mig). Här är den (i förlängd version, med mer utförliga exempel från dialogrörelsen):

Förtroende har man till låns. Så samtidigt som vi socialdemokrater gläds åt 47,2% av rösterna i omvalet i den nordöstra valkretsen (vi gick framåt i ALLA valdistrikt i området) så inser vi att ett sådant stöd förpliktigar; att det innebär ett förtroende som måste förvaltas väl.

Man vinner val tack vare dem som röstar på en – men när man leder en kommun är det för alla, oavsett vad de röstade på. När vi nu tar itu med arbetet har vi socialdemokrater enorm nytta av den enorma arbetsinsats som vi gjort i valrörelsen. Vi har fått in massor av förslag och synpunkter om saker som inte fungerar tillräckligt bra i Örebro idag; och det är en fantastisk resurs för att ta Örebro framåt.

Jag har tidigare skrivit att vi kanske har genomfört Sveriges bredaste dialogrörelse genom tiderna. Det arbete som hundratals socialdemokrater har lagt ner var helt avgörande. Men det var inte det enda som avgjorde.

Val avgörs av tre frågor: Har man en politik som väljarna har förtroende för? Har man en organisation som gör att tillräckligt många människor berättar om denna politik för väljarna? Samt: har man en ledare som väljarna litar på och som kan förmedla politiken tydligt? Socialdemokraterna i Örebro lyckades, över förväntan, på alla tre punkter. Totalt fick vi drygt 41% av rösterna i valet till Örebro kommunfullmäktige. Lena Baastad kommer att leda Örebro framåt, för fler jobb och minskade klyftor.

När det gäller politikens innehåll, de konkreta förslagen och ledande kandidaters förmåga att vara budbärare för politiken har en del partier en del att jobba med; men det får de göra på egen hand. Jag tänkte dock bjuda på en kort manual för framgångsrikt dialogarbete utifrån de insatser som vi faktiskt gjorde:

  1. Dela ut ”dialogprogram” i alla brevlådor i området (vi gjorde ett per område, totalt nio områden i nordöstra valkretsen). Dessa blad utgår från en karta som pekar ut frågor som diskuteras i området (detta får ni reda på genom att vara närvarande till vardags, och genom att ha lokala partiföreningar). Be människor skicka in sina prioriteringar och förslag.
  2. Knacka på hos de boende, visa upp bladet och fråga om de har några frågor som de särskilt vill lyfta fram. Påminn dem om att skicka in ”dialogprogrammet” så att vi kan få hjälp med att göra Örebro bättre.
  3. Bjud in till möten, då den som vill kan träffa ansvarig politiker och diskutera sina förslag och synpunkter.
  4. Samla in alla förslag och synpunkter som kommit in och sammanställ dem i en kort rapport.
  5. Välj ut de förslag och synpunkter som flest tar upp och berätta om dem i ett nytt ”dialogprogram” som delas ut till alla brevlådor.

Därefter kan man komplettera med ytterligare dörrknackning, spridning av en film om något av problemen i området (samt ett förslag på lösning), utdelning av ytterligare informationsblad och mycket annat. Och sist, men inte minst, ta med dig de förslag och synpunkter du fått in och sätt igång att åtgärda detta i enlighet med det politiska program du gått till val på. Berätta sedan för väljarna att du gjort det du lovade att göra.

Jag ska inte utesluta att vi kan ha missat några hus eller lägenheter när vi delat ut material och knackat på, men på det stora hela så har vi vänt oss till alla de nära 28000 örebroare med rösträtt som bor i den nordöstra valkretsen. Och många har hört av sig med förslag.

Nu tackar jag för mig; detta är min sista krönika på denna plats. Jag hoppas att jag på ett eller annat sätt hör av just dig framöver (maila gärna på bjorn.sundin@orebro.se!), för nu börjar arbetet med att visa att vi socialdemokrater menade allvar med vårt dialogarbete och att vi tar itu med de problem som lyfts upp. Dessutom återstår de drygt hundra tusen andra örebroarna som också ska få vara en del i arbetet med att skapa Möjligheternas Örebro. Menar man allvar med dialog är arbetet aldrig över.

Nu börjar vi leverera (natt-samtrafik i höst)

Förtroende i valet gläder en några dagar, men sedan är det dags att på allvar ta ansvar och börja leverera det vi fått förtroende av örebroarna att genomföra.

En av de sakerna är att införa samtrafik på kvällar och nätter. Igår diskuterade jag med tjänstemännen och nu på morgonen har jag gett ett tydligt uppdrag att från höstens tidtabell införa samtrafik på kvällar och nätter, på åtminstone de största linjerna. På grund av det politiska läget (samstyre och omval) har jag inte kunnat ge det uppdraget tidigare så nu kommer tjänstemännen att få jobba hårt för att förverkliga samtrafik på kvällar och nätter.

En sak som är rätt frustrerande med att jobba politiskt med busstrafiken är att det tar så lång tid att genomföra förändringar som för bussresenärerna uppfattas som enkla. Nu pågår arbetet med förändringar med linjenätet som kan göras nästa vår, och i dagarna skickas den slutliga ”beställningen” på vilken busstrafik som Örebro kommun vill ha i hösttabellen som börjar i september. Därför är uppdraget om att införa samtrafik på kvällar och nätter inte helt enkelt att genomföra. I höst kommer vi att ha samtrafik på kvällar och nätter, men det är inte säkert att vi klarar det så tidigt på kvällen (vi har diskuterat att börja klockan 20 men det hinns nog inte).

Det som förts fram som viktigast i diskussionerna om bättre busstrafik och om ökad trygghet i city handlar om att det är bra om man kan följas åt till bussen sent på kvällen när det är mörkt och inte så många andra på stan. Att minska otryggheten genom att bussarna går från samma plats är ett sätt att lösa detta, och ju senare på kvällen man inför denna typ av samtrafik, ju lättare blir det (det är ju färre bussar som går sent på kvällen än tidigt).

Om hatkampanjer och kampanjer mot hatkampanjer

Tänkte egentligen låta bli att kommentera det som konstigt nog blivit en av de mest uppmärksammade frågorna de senaste dagarna: tonläget mot och från Staffan Werme. Men efter att läst igenom kommentarerna till artikeln där Staffan Werme intervjuas om det för FP så katastrofala valresultatet (på na.se) så blev jag så illa berörd att jag ändå måste skriva något:

  1. En del av kommentarerna på na.se är verkligt avskyvärda: att man tycker att någon fattar fel beslut är inte grund för vare sig hat eller hot, de som ursäktar hot och hat mot politiker med förklaringar som att ”de förstör våra liv” borde kort sagt skämmas. Sedan är ju den övervägande delen av kommentarerna lyckligtvis ändå sakliga, oavsett vad man tycker om deras åsikter.
  2. Om man utsätts för hot eller hotfulla situationer ska det polisanmälas. Punkt. Det finns särskilda rutiner för detta som alla förtroendevalda i kommunen fått information om: man ska polisanmäla och polisen ska koda det särskilt så att det både registreras och så att det inte blir offentligt. Man ska absolut inte gå ut i media och prata om det eftersom alla bedömare då är eniga om att hoten blir fler. Om Staffan Werme blivit hotad förstår jag att han blivit skakad av det, det är verkligen obehagligt och olustigt. Möjligen är det därför han agerar helt bakvänt i det fallet. Som ledande politiker har man ett ansvar för att hot följs upp och att man inte bidrar till ytterligare hot och hat.
  3. Jag ser att det startats en FB-grupp som vill ”stoppa hatkampanjen mot Staffan Werme” och tycker att det är viktigt att reagera mot hot och hat mot andra människor (även politiker). Men det enda rimliga är att den borde handla om alla hatkampanjer på internet, och mot alla politiker. Jag läser i Dagens Samhälle idag att Anders Johansson (s) i Sigtuna jämförs med filmfiguren Caligula av en ledande KD-politiker; det kanske också vore lämpligt att ta upp? Hatet mot Mona Sahlin är fortfarande spritt och var en viktig del i valrörelsen förra året. Jag noterar att några av dem som är med i gruppen som vill stoppa hatkampanjen mot Staffan Werme är med i hatgrupper mot Mona Sahlin. Är det seriöst?

I övrigt har jag aldrig uttryckt hat eller hot mot andra ledande politiker och egentligen borde jag bli förbannad mot en del av de insinuationer och anklagelser som dyker upp här och där. Men jag orkar inte bry mig. Jag nöjer mig med att citera vad jag skrev till Staffan Werme i ett mail för någon månad sedan, efter att Werme anklagat mig och Socialdemokraterna för att ligga bakom anonyma hatkommentar på na.se (han menade också att vi var personligt ansvariga för attacker på honom):

”Staffan,

Jag beklagar tonen i den kommentaren och i andra kommentarer som ger sig på dig på liknande sätt. Jag hoppas att du inte menar att vi skulle vara ansvariga om du blir utsatt för någon typ av angrepp.

Självklart beklagar både jag och alla andra socialdemokrater alla typer av hot, hat och våld. Jag har inte skrivit kommentaren du citerar, jag är säker på att Lena inte heller skrivit den och man kan rätt säkert utgå från att det överhuvudtaget inte är någon medlem i det socialdemokratiska partiet som skrivit det.

Vi har kritiserat dig för den politik du är ansvarig för, och vi kommer fortsätta kritisera den politik du är ansvarig för och vi kommer att fortsätta bemöta dina påhopp. Överlag kanske du bör fundera på det sätt du hela tiden flyttar ansvaret till oss som är dina politiska motståndare (och till tjänstemän).”

Tack för förtroendet!

47,1 % är ett otroligt bra resultat! Inte undra på att vi har otroligt glad stämning på valvakan. Just nu allsång, med Håkan hellströms ord: ”jag vet att hela stan vill ha dig” (”Kom igen Lena).

Nu söker vi en bred samling för att ta Örebro framåt. Tack för förtroendet!

Vi har faktiskt gjort oss förtjänta av lite glädje: maken till genomarbetat dialogarbete har vi aldrig tidigare orkat. Och det lönar sig: totalt minskar valdeltagandet i Örebro Nordöstra 17,8% (hittills) medan minskningen i Vivalla Västra ”bara” är 11,6%. Hårt arbete (knackat alla dörrar 2 ggr idag!) lönar sig!

Lysande prestation, nervös väntan på resultat

Att Socialdemokraterna i Örebro, med benägen hjälp från övriga länet och övriga landet, gjort en fantastisk prestation är redan klart, resultatet får vi vänta på en stund till.

Under valrörelsen har vi knackat 30606 dörrar (målet var 30000!), 11338 de sista 100 timmarna! Totalt har vi haft (mibst) 42384 samtal (och då har vi slarvat med rapporteringen, allt är inte inskrivet).

Så prestationen kan vi redan vara stolta över, något säger mig att vi om någon timme kan vara lika glada åt resultatet!

Fyra år som lär oss att skatteslösarna behöver granskas (behövs en ”Möller-kommission”?)

Skatteslösarna är de som bryter mot Gustav Möllers (s) gamla citat: ”Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket”. Mitt tillägg lyder: ”…och en krona som inte används till att skapa nya möjligheter för människor”. Ilija Batljan pekade inför valet 2010 ut som ett prioriterat område att halvera byråkratin och därmed se till att mer pengar gick till välfärden. Ilija var på rätt spår, vi behöver alltid arbeta hårt med att effektivisera den skattefinansierade verksamheten.

Men det räcker inte med att effektivisera. De senaste fyra åren har nämligen lärt oss att det behövs mer – och tuffare – granskning av hur de folkvalda gör av med skattebetalarnas pengar i Örebro.

Och innan någon tycker att jag är elak som angriper den tidigare majoriteten i Örebro (M, FP, MP, KD, C) för att slösa med skattebetalarnas pengar vill jag påpeka att jag – till skillnad från en del av företrädarna för en del av de där partierna – inte tänker anklaga vare sig Fredrik Persson (mp) eller Staffan Werme (fp) för att stjäla kommunala pengar. Att de grundlöst har anklagat oss socialdemokrater för just det ursäktar nämligen inte att jag överdriver. ”Koalitionen” har haft majoritet och därmed faktiskt haft rätt att använda skattebetalarnas pengar. Men slöseri ska kallas slöseri; pengarna kunde nämligen använts bättre. Mycket bättre.

Kommunfullmäktiges uppgift är bland annat att granska hur ansvariga politiker och nämnder fullföljer sina uppdrag. Till sin hjälp har de revisionen som granskar om de följer beslut, reglemente, budget och annat

Men jag tror att det skulle vara värt att diskutera om man inte kunde stärka revisionen med en ”Möller-kommission”; en grupp medborgare som ska hjälpa revisionen och Kommunfullmäktige att granska så att vi inte slösar bort skattebetalarnas pengar. En sådan ”Möller-kommission” ska inte ifrågasätta mål och liknande (det är Kommunfullmäktige och dess revisorer som ska granska sådant, och det är KF som bestämmer målen).

En sådan ”kommission” skulle kunna vara skattebetalarnas förlängda arm som snappar upp klagomål och kritik från örebroarna och sedan kan utreda, diskutera och fråga ut ledande politiker så att vi inte slösar pengar. Man kan tänka sig att örebroarna får föreslå ansvarsfulla personer (utan politiska uppdrag) till en sådan ”kommission” och att de sedan väljs av Kommunfullmäktige. De skulle regelbundet kalla ansvariga politiker till (offentliga?) utfrågningar kring hur skattepengarna används och därmed sätta mer fokus på misshushållning och rent slöseri.

Det senaste exemplet på slöseri och  misshushållning är det politiskt framtvingade beslutet om att låta Proffice sköta vikarieförmedlingen. Till och med de politiker som tvingade igenom det har medgett att det blev fel (fast de medger ju tyvärr inte sitt eget ansvar för att det blev fel). Egentligen räcker det exemplet för att visa poängen med en ökad granskning. Men låt mig ändå ta upp tre andra exempel:

  1. Ombyggnaden av torgen kostade minst 20 miljoner mer än utlovat. Ombyggnaden av torgen skulle kosta 35 miljoner kronor intygade det då ansvariga kommunalrådet Fredrik Persson: ”Det blir 30 miljoner kronor. Till det ska fogas 5 miljoner som är tänkt att komma från fastighetsägare runt de tre torgen. I detta finns uppgörelser gjorda runt Våghustorget och Järntorget. Stortorget förs det diskussioner runt. Det blir en summa på 35 miljoner kronor.” Det blev inte så. Slutsumman är på cirka 55 miljoner kronor och då kan vi redan nu vara rätt säkra på att det kommer att kosta ytterligare många miljoner att rätta till misstag som uppstått på grund av att man slarvat, stressat och tänkt fel under ombyggnaden. Att man kan få betala flera gånger för samma gatsträckor vet de flesta örebroare sedan tidigare. Det räcker nog med att säga ”Köpmangatan” så minns de flesta att det blir dyrt när man slarvar så att man måste lägga om samma sträcka två gånger.
  2. Tomtbytena för att komma åt den gamla ”ASG-tomten” vid Svampen kostade skattebetalarna åtminstone 30 miljoner kronor genom att kommunen bytte bort tomter som var värda mycket mycket mer än den tomt som Örebro kommun ville rädda kvar för godsverksamheten. Hade inte politikerna i ”Koalitionen” dröjt, väntat och tvekat så länge hade godsverksamheten kunnat räddas för en mindre summa pengar. (För övrigt borde den typen av godshantering självklart inte ligga mitt inne i stan, men på grund av passivitet från ”koalitionen” så har inte den frågan heller kommit närmare en lösning.)
  3. Skadeståndet till Akademiska hus för att Örebro kommun bröt avtalet om den nya friidrottshallen är visserligen bara på 2 miljoner men å andra sidan så fullkomligt bortkastat att det ändå är ett bra exempel. På grund av slarv och politisk prestige kostade det skattebetalarna 2 miljoner att avbryta det planerade bygget i samarbete med Akademiska hus.

Då har jag inte tagit upp bygget av bussdepån som, utan korrekta beslut, blev många miljoner dyrare. Inte heller de ekonomiska följderna av att jobb skrämts bort från Örebro (ICA-etableringar avbröts, Systemtruckar flyttade, TNTs flytt från flygplatsen med mera).

Jag vet inte om det är klokt med en medborgarkommission som granskar detta. Men jag vet att vi behöver förbättra granskningen av hur skattepengarna används. Men först av allt behöver vi välja en ansvarsfull kommunledning, som ledd av Lena Baastad kan ta Örebro framåt! Om mindre än 24 timmar stänger vallokalerna för omvalet.

Valet handlar – rent konkret – om hur Örebro ska se ut?

Debattartikel i NA idag. Om att valet rent konkret även handlar om gator, hus och etableringar:

Omvalet handlar om politikens innehåll och om vem som ska bli Kommunstyrelsens ordförande i Örebro. Men det handlar också om hur Örebro ska se ut, rent konkret: Vilka gator ska örebroarna få använda? Vilka hus ska byggas? Och vilka etableringar ska välkomnas till Örebro?

Det finns bara två alternativ till vem som ska ha ansvar för det som kallas Samhällsbyggnadsområdet. Den så kallade ”koalitionen” (M, FP, KD, C och MP) har gjort klart att det blir Fredrik Persson (MP) som blir ordförande i Programnämnd Samhällsbyggnad och ansvarig för gator, bygglov och planer, fritidsgårdar, kulturskola, bibliotek och mycket annat. Fredrik Persson var ansvarig för detta område 2007-2010, då Staffan Werme (fp) ledde sin ”koalition”.

Alternativet till Fredrik Persson är undertecknad. Jag är sedan årsskiftet ordförande för Programnämnd Samhällsbyggnad, enligt överenskommelsen mellan sju partier, och jag kommer att fortsätta om Socialdemokraterna får leda en bred samling i Örebro kommun även efter omvalet.

Jag, och Socialdemokraterna, vill att de växande områdena i östra Örebro får närmare till fler bra affärer. Om vi får förtroendet tar vi kontakt med ICAs koncernledning, ber om ursäkt för Örebro kommuns beteende under den förra mandatperioden och frågar om vi kan återskapa goda relationer, som bland annat kan innebära etablering av nya ICA-butiker (ICA satsade cirka 7 miljoner på att förbereda för en affär i Tybble som de fått klartecken för, men ”koalitionen” svek löftet och ändrade beslutet i efterhand).

Jag, och Socialdemokraterna, vill öppna Storgatan för långsam biltrafik och korttidsparkeringar längs gatan. Bilisterna ska få anpassa sig till gående och cyklister men de ska få använda gatan när de till exempel ska handla tunga varor i butiker längs Storgatan. Vi tror att handeln i norrcity får svårt att hävda sig mot södercity om det är lika svårt som idag att ta sig fram på norr.

Jag, och Socialdemokraterna, kommer att välkomna nya etableringar till Örebro. När starka investerare är intresserade av att utveckla travverksamheten i Örebro i kombination med andra evenemang och annan idrott säger vi: ”intressant, låt oss diskutera det!”. Vi säger inte: ”kan inte den verksamheten ligga i Arboga?”. När Örebro-ambassadörer är beredda att låta sina riksbekanta figurer ge namn åt en nöjesanläggning som lockar fler besökare säger vi: ”vad roligt! Ett Bert- och Suneland vore ju spännande, hur kan det bli verklighet”.

Jag, och Socialdemokraterna, kommer att fortsätta satsa på att stärka Örebro som logistikcentrum. Till skillnad från den förre kommunstyrelseordföranden så nedvärderar vi inte jobb inom transportindustrin. Tvärtom ser vi att kommunen kan bidra till att vi får fler jobb inom den sektorn i Örebro. Genom att vara aktiva för att skapa (och inte säga nej) till Truckstop (där lastbilarna kan parkera säkert och få service) värnar vi miljön och skapar nya jobb i Örebro. Genom att vara aktiva för att bygga ut järnvägen (istället för att vara passiva) både till flygplatsen och söderut, kan omlastning av gods inom några år ske utanför stan istället för mitt i stadskärnan.

Valet avgör inriktningen i var och en av dessa frågor. Om Socialdemokraterna och Lena Baastad får förtroendet att leda kommunen tar vi Örebro framåt. ”Koalitionen” säger nej, stopp och vänta på samtliga av ovanstående frågor. För dem som inte tycker att val gör skillnad är detta motbeviset. Valet på söndag avgör, väldigt konkret, hur Örebro kommer att se ut.

Vi räddar Yeah!-festivalen!

Uppdatering kl 19.45: Nu har jag fått klartecken från ”Koalitionen” (Behcet Barsom, KD, sa okej åt Fredrik Persson, MP), vilket innebär att chefen för Programområde Samhällsbyggnad imorgon fattar beslut om en förlusttäckningsgaranti på 100 000 kronor för Yeah!-festivalen. Det är den summa han kan fatta beslut om (jag har inte mandat att fatta något sådant beslut alls utan att kalla samman nämnd och så) på delegation och det enda sättet som vi kan ge Schack London svart på vitt att de kan köra. Jag utgår från att det sista hindret för Yeah!-festivalen därmed är undanröjt och att vi sedan kan ägna mer tid åt de långsiktiga diskussionerna.

Ägnade några timmar på eftermiddagen åt ett möte om Yeah!-festivalen där arrangörerna (Schack London) träffade ansvariga tjänstemän från olika förvaltningar inom kommunen. Och jag.

Det kom ingen från ”koalitionen” (M, FP, C, KD, MP), vilket gjorde att jag inte kunde ge tillräckligt klara besked: under det tillfälliga samlingsstyret i kommunen som är just nu krävs nämligen att vi är överens. Jag hade bett ”koalitionen” att någon skulle vara med så att vi skulle kunna ge klara besked till Schack London – det är nämligen det minsta man kan kräva av oss. Att vi ger klara besked och underlättar för arrangörer som jobbar för att ta Örebro framåt är ett minimikrav. Det är uppenbart att vi har mycket att förbättra där.

Jag bad faktiskt arrangörerna om ursäkt, å kommunens vägnar, på mötet. För Örebro kommun borde inte stjäla tid och kraft från proffsiga entusiaster som satt lyfter det o-etablerade musiklivet i Örebro och sätter oss på nöjeskartan (Yeah!-festivalen är nordens näst största gratisfestival – i år är det inte omöjligt att den går om Trästocksfestivalen i Skellefteå). Många bra tjänstemän har gjort mycket bra för att stötta Schack London genom den kommunala byråkratin och många har gjort vad de kunnat för att underlätta. Men det hjälper inte nu. Arrangörerna har tidigare uppfattat att de fått klartecken för sin inriktning att stängsel runt området och öltält var ett sätt att få bättre ordning och att möta kommunens krav om att bli mer självfinansierande.

Men nu har Tekniska Nämnden sagt nej och på mötet idag framkom att politikerna i Tillståndsutskottet också hade tänkt säga nej. Man kunde bokstavligen se hur luften gick ur representanterna från Schack London. De kommer att engagera 200 frivilliga i år, uppåt 20 000 örebroare (och tillresta) kommer att komma till festivalen och de sätter Örebro på kartan.

Klart Örebro kommun då måste lösa problemet. Med drygt två veckor kvar till festivalen innebär det att Örebro kommun får bidra med mer pengar. Till nästa år får vi diskutera ordentligt hur vi undviker den här typen av energiläckage och krångel. Under eftermiddag/kväll har jag därför jagat företrädare för ”koalitionen” för att få klartecken på att bevilja en förlusttäckningsgaranti/bidrag till årets Yeah!-festival.

Jag tror att vi imorgon ska kunna fatta beslut om att ge en förlusttäckningsgaranti på 100-150 000 kronor för att rädda årets festival. Egentligen är det där inte den väg jag skulle föredragit. Jag tycker att Tekniska nämndens beslut att säga nej till öltält är fel, och jag tycker att tillståndsutskottet borde ge klartecken för öltält med strikt ålderkontroll och ordentlig avspärrning.

En kort summering av det som hänt. Yeah!-festivalen fyller fem år i år och har växt för varje år. Efter förra årets festival (som var en succé) menade polisen att området borde vara avspärrat och att ordningsvakter skulle hålla ordning inne på området. Festivalarrangörerna gjorde så och jobbade samtidigt vidare med att öka egenfinansieringen (minskat beroende av bidrag från kommunen) och en lösning var samarbete med Harrys som skulle ha öltält på området. Festivalen skulle då dels få billigare mat till funktionärer, band och andra men också få en del av vinsten. På så sätt kunde de trygga årets ekonomi, och kanske till och med skapa en grund för utvecklingen framöver.

Så blev det alltså inte. Tekniska nämnden sa nej till tältet och menar att det förstör Stadsparken för mycket om människor dricker alkohol där. Invändningen är rimlig – om det inte varit för att vi tidigare tillåtit andra stora arrangemang med ölservering i parken. Och om det inte varit för att det faktiskt dricks rätt mycket alkohol i parken varenda dag (det är förbjudet, men det lyds inte).

Så fort jag får klartecken från representanterna för ”koalitionen” löser vi årets akuta problem. Då återstår det mer långsiktiga:

  1. En konstruktiv diskussion om hur Örebro kommun kan underlätta för Yeah!-festivalen så att de kan fortsätta.
  2. En ännu mer konstruktiv diskussion om hur festivalen ska kunna få andra intäkter (och hur ölservering ska gå till – att växa utan att ha servering låter faktiskt helt omöjligt).
  3. Att fatta beslut om en policy som säger hur vi ska använda Stadsparken. Det är möjligt att vi inte ska ha konserter i Stadsparken (jag tycker inte så – men jag säger att det är möjligt), men då ska det slås fast i en policy som gäller för alla. Det kan inte vara olika tolkningar i olika fall.

De punkterna hoppas jag få ta itu med nästa vecka – efter att förhoppningsvis fått örebroarnas förtroende att leda Örebro kommun tillsammans med Lena Baastad.