månadsarkiv: februari 2011

Förnyelse (s)

Ett ledarlag som kan förnya organisation och politik

3 kommentarer

Min krönika i dagens NA (med en uppdaterad namnlista av mitt önskade kommande ledarlag för Socialdemokraterna):

Sådärja. Nu har jag bestämt vem jag vill se som nästa partiledare för Socialdemokraterna.

Jag har länge hävdat att nästa partiledare borde vara kvinna eller från en yngre generation (eller både och). Men flera av de namn jag föreslagit har efterhand tackat nej. Så numera förespråkar jag den enda kandidat som faktiskt sagt att han ställer upp: Mikael Damberg.

Mikael Damberg kan ge Socialdemokraterna en nystart, och förutom den politiska förnyelse vi behöver så måste vi förnya vår organisation. Dels handlar det om att öppna upp processen med att välja våra ledare, dels handlar det om att kongressen måste kunna välja fler personer i ett ledande lag. Därför bör kongressen få möjlighet att välja två vice ordföranden, som markering om att ett parti leds av ett lag – inte av en ensam kamikaze-pilot. Jag har roat mig med att sätta ihop hur ett sådant lag kan se ut…

Jag vill se två personer bredvid Mikael Damberg: SKTFs nuvarande ordförande Eva Nordmark bör bli vice ordförande med ansvar för kommun- och landstingspolitik, och Ulrica Messing bör bli andre vice ordförande med ansvar för att partiets jobb- och näringspolitik utvecklas.

För mig kan Ibrahim Baylan fortsätta som partisekreterare, men i laget runt ledningen vill jag att Ardalan Shekarabi och Anna Johansson får fortsätta driva arbetet med att utveckla vår omvärldsbevakning och att driva på debatten, så att vår politik fortsätter utvecklas.

Sedan finns en rad uppdrag som partikongressen inte väljer, men som är avgörande för Socialdemokraternas förmåga att vinna val, så jag tog mig friheten att föreslå även dessa.

Leif Pagrotsky borde vara vår ekonomisk-politiske talesperson, som ger Anders Borg en match om trovärdigheten och kan förklara Socialdemokratins ekonomiska politik på ett mycket bättre sätt än vi förmått göra de senaste åren.

Som ordförande för Socialdemokraterna i riksdagen vill jag se Ylva Johansson, med ett samlande ansvar för vår rikspolitik. Till sin hjälp bör hon ha talespersoner, som inte behöver vara ledare i riksdagens utskott. De ska ha som uppgift att utveckla och kommunicera partiets politik och presentera de förslag som vi ska gå till val på 2014.

Övriga personer som jag (vid sidan av Mikael Damberg, Leif Pagrotsky och Ylva Johansson) vill se som talespersoner i riksdagen är: Luciano Astudillo (jobb, näringspolitik), Matilda Ernkrans (miljö/klimat), Maryam Yazdanfar (bostäder, minskade klyftor), Lena Sommestad (infrastruktur, vägar, it), Thomas Eneroth (trygghetssystem: socialförsäkringar, a-kassa med mera), Kent Härstedt (utrikespolitik), Veronica Palm (forskning, utbildning, förskola, familjepolitik), Sven-Erik Österberg (inrikes: regioner, rättsväsende, myndigheter mm) och Lena Hallengren (skatter). Att Lena Sommestad och Luciano Astudillo idag inte är riksdagsledamöter går att lösa; båda är ersättare och kommer in i riksdagen så fort någon före dem på listan lämnar…

Någon kanske invänder att det är väldigt många namn? Jo, självklart är det många namn: ett så stort parti som Socialdemokraterna har väldigt många dugliga kandidater. Och nu när vi snart valt det lag som ska leda oss i framtiden återstår den viktigaste frågan: att fortsätta förnya vår organisation och vår politik. Med rätt ledare kommer det att gå alldeles utmärkt.

Kommentarer, Samhällsbyggnad

Nio punkter för ett ännu bättre Norrcity!

3 kommentarer

Tillbringade seneftermiddag och kväll på ett intressant seminarium om handeln i Örebro.

Jerker Söderlind, forskare och ordförande i Stockholms cityförening, föreläste både provocerande och intressant om hur handeln kan bidra till att utveckla staden. Hans huvudtes är att vi måste skapa flöden i staden och att vi inte får vara rädda för biltrafiken. Hellre parkeringshus i city än stora parkeringsplatser i externa köpcentra, typ. Han nämnde Canterbury, Helsingör (Kvickys) och Liverpool One som goda exempel och det finns säkert anledning att titta närmare på de exempel han lyfte fram.

Fredrik Kolterjahn, från HUI, redogjorde sedan huvudsakligen för handelssiffrorna, som visar att Örebro står starkt och att det går i rätt riktning. Men också att det behövs mycket mer. Siffrorna för 2009 visar att det går i rätt riktning, särskilt för handeln i Örebro. Nu sker mer än hälften av länets dagligvaruhandel i Örebro, och nära 80% av länets sällanköpshandel sker i Örebro. Båda de siffrorna redovisar en ökning. Och faktum är att Örebros handel haft högre tillväxt än riket under 10 av de 20 senaste åren. Dock har länet tredje sämsta försäljningsindex i riket.

Hur som helst är handeln en otroligt viktig del både av Örebros tillväxt och för Örebros utveckling. Cirka 2000 personer jobbar i handeln (i city, på Boglundsängen, på Aspholmen och i Marieberg) och omsättningenär över 6,5 miljarder kronor per år! Det är en helt avgörande del för att vi ska ha resurser att satsa på skola, äldrevård, förskola och busstrafik!

Jerker Söderlind hade en hel del uppmaningar och har dessutom lett arbetet med en idéskiss för utvecklingen av norrcity. Några slutsatser som han pekade på:

  • Om kommunen är aktiv och tar fram ordentliga planer för utvecklingen av till exempel Boglundsängen behöver ni inte fundera så mycket på ”motsättningen” mellan city och Marieberg
  • Norr ska komplettera, inte konkurrera med södercity. Det ska vara exklusivt, tokbilligt eller annorlunda.
  • Norrcity bör bli Örebros framsida, men det bygger på att ni bevarar resecentrum. Järnvägsgatan kan bli en ny huvudgata, där tvätterier och service finns. Det behövs mer tillfart (även för bilar) och fler parkeringar på norr

Jag såg till att korpa åt mig hans bilder och började omedelbart fundera på vad Örebro kommun kan och bör göra. Men under diskussionerna roade jag mig med att sätta ihop en åtgärdslista för norrcity. Det blev nio punkter som kan vara början på en diskussion (de lär inte vara de färdigutformade förslagen…):

1. Öppna storgatan för biltrafik (i låg hastighet på de gåendes villkor, med korttidsparkeringar på sidorna).

2. Arkitekttävling för att bygga något snyggt och bra på den tomma tomten mittemot Resecentrum (mittemot SCB).

3. Skapa ett servicecenter för kommunal service  på norr dit man går för allt från förskoleanmälan till bygglov.

4. Bygg ut Resecentrum, skapa fler arbetsplatser & service (finns formulerat i klok motion från Peter Dahlgren och Jonas Karlsson, läs den här!)

5. Bygg studentbostäder på gamla fängelsetomten (parkeringen vid Karolinska skolan). Det är som jag brukar säga: studenter är en av få grupper som är kunder både i billiga livsmedelsaffären (Ali Baba), i WE-butiken och coola klädaffärer och hos skivaffären (Najs Prajs). Med andra ord perfekta på norr – så kan WE-butiken lägga en till affär där…

6. Välkomstcenter på vattnet vid järntorget (stora turistbyråer är inte framtiden, men varför inte kombinera turistinformation med utställningar om föreningar/företag eller andra som har något att visa, lite som Umeå gör nu inför Kulturhuvudstadsåret).

7. Förtätning för att skapa fler bostäder på norr – det är en förutsättning för att mer handel ska bära sig.

8. Pendeltågstrafik i länet förbättrar tillflödet, särskilt till norrcity.

9. Stärk Kulturhuset, se till att alla förstår att det är en av Örebros bästa scener!

Kan inte vänta på att få ta itu med det på allvar!

Förnyelse (s), Kommentarer

Varsågod, valberedningen: här är ert lag

Lämna en kommentar

[REV] Processen med att välja en ny partiledare för Socialdemokraterna lär inte bli mycket mer öppen än så här; om inte annat för att stadgarna säger hur det ska gå till (ungefär som nu). Det är trist, men inte mycket att göra åt.

Därför förstår jag att valberedningen inte heller kan reagera på mitt förslag nedan (men andra har ju redan gjort det, bara minuter efter publiceringen, och därmed blev jag uppmärksammad på att jag glömt Ulrica Messing). Men för att få det här överstökat så att vi kan prata politik och vinna val (och ändra stadgarna så att nästa partiledarval kan bli lite mer av ett öppet val) så tänkte jag hjälpa valberedningen på vägen. Här är mitt förslag till nytt lag:

Mikael Damberg: Partiledare och statsministerkandidat (om inte Margot Wallström ställer upp som statsministerkandidat före 2014, för då kan jag tänka mig att vi ska frångå principen om att ordföranden är statsministerkandidat)

Eva Nordmark: vice partiordförande (finns inte någon sådan titel idag, men behöver skapas) med ansvar för kommun- och landstingspolitik samt att utveckla partiets politik (med hjälp av Ardalan Shekarabi med ansvar för omvärldsbevakning och Anna Johansson, ansvar för att partiets studier och diskussioner pågår.

Ulrica Messing: andre vice partiordförande (finns inte heller, men behöver också skapas), med ansvar för att partiets jobb- och näringspolitik utvecklas

Leif Pagrotsky: ekonomisk-politisk talesperson

Ibrahim Baylan: partisekreterare

Ylva Johansson: riksdagsgruppens ordförande och ansvarig för att samla talespersoner i riksdagen på olika politikområden (som inte nödvändigtvis är utskottsledare men har ett samlat övergripande ansvar för partiets rikspolitik inom sitt område):
Luciano Astudillo (jobb, näringspolitik),
Lena Sommestad (forskning/utbildning),
Matilda Ernkrans (miljö/klimat/infrastruktur),
Veronica Palm (trygghetssystem: socialförsäkringar, a-kassa mm),
Kent Härstedt (utrikes),
Sven-Erik Österberg (inrikes: regioner, rättsväsende, myndigheter mm)

Med tanke på att jag kastade ihop det här på en kvart (jo, jag har tänkt på namnen längre än så), mellan pannkaksgräddning och städning, så inser jag att jag säkert missat massor med kloka personer, viktiga utskott och att det finns hundratals andra invändningar. Men valberedningen har ju haft jättemycket mer tid, och kan därför säkert presentera ett bättre förslag!

PS En invändning är jag medveten om: Luciano Astudillo och Lena Sommestad är inte riksdagsledamöter. Men de är båda förste ersättare så jag utgår från att det går att fixa till.

PS2 Det finns massor av bubblare som borde vara med på listan ovan. En av dem är Stefan Lövén (ordförande för IF Metall) men jag utgår från att han gör mer nytta som LO-ordförande.

Kommentarer, Samhällsbyggnad, SJ och pendlandet

Visst behöver Örebro bättre resecentrum!

1 kommentar

Idag intervjuade Radio Örebro Per Johan Behrn som vill bygga ett modernt och fräscht resecentrum vid Södra Station. Förslaget är välkommet och klokt (kommenterade förslaget i Radio Örebro i eftermiddags, här är en notis om det och här är inslaget i Rakt på sak – komplett med barnprat/ljud i bakgrunden…).

Dagens båda stationer (Resecentrum på norr och Södra Station) är inte tillräckliga ens idag, och än mindre i framtiden med högre krav och mer järnvägstrafik. Behrn har rätt när han påpekar vikten av service och handel på en station, och ingen av dagens stationer är tillräckligt fräsch.

Om Behrn (eller någon annan fastighetsägare/byggare) vill vara med och investera i ett nytt resecentrum så är jag beredd att omedelbart ge Stadsbyggnadskontoret i uppdrag att inleda en förstudie som sedan kan leda till reservationsavtal/köp av mark. Jag har inte exakt koll på markförhållanden och ägarförhållanden runt södra station men om jag uppfattat rätt så äger kommunen den mesta marken runt stationsområdet: dels grusparkeringen väster om järnvägen (inklusive trämagasinet), liksom parken och stationshuset. Den transformator som finns söder om stationen äger vi inte och sedan finns en del problem med att utnyttja en del av marken för till exempel bilparkering på grund av närheten till järnväg. På det hela taget är det svårt att se några hinder för att utveckla Södra station.

Men självklart är det en bra bit till byggstart, den här typen av investeringar är stora och tar tid att planera, rita och genomföra.

Jag har dock två invändningar mot Per-Johan Behrns resonemang: jag tror inte att vi ska välja bort Resecentrum på norr och enbart satsa på Södra Station, och jag tror inte att det är rätt att lägga ett framtida Kulturhus/Stadsbibliotek vid Södra Station.

När det gäller de två stationerna så tror jag att vi i framtiden kommer att behöva fler – inte färre – stationer. Inom några år hoppas jag att vi får pendeltågstrafik i Örebro län (om S får styra län och Örebro kommun så inleds arbetet redan under denna mandatperiod) och redan inom något år kan vi komma att ha 15-minuterstrafik mellan Örebro central och Hallsberg (genom fjärrtåg med mera). Det innebär också att Örebro central/Resecentrum har väldigt bra förbindelse med Södra station.

Flera faktorer talar dessutom för Resecentrum på norr:

  • vi behöver stärka den norra delen av city – annars blir stadskärnan för liten för att om några år klara att försörja 150 000 invånare.
  • vi kan inte göra oss av med spårkapaciteten på norr – även om huvuddelen av fraktverksamheten förhoppningsvis kan flyttas ut från stadskärnan inom en nära framtid
  • all busstrafik och en framtida utbyggnad av järnvägstrafiken ryms inte vid Södra Station

Jag tror därför att vi borde utveckla både Resecentrum och Södra station. På resecentrum kan man tänka sig att tonvikten ligger på busstrafik och fjärrtåg; och att hela dagens bussyta byggs över för att inrymma kontor, service och handel. Det läget borde vara intressant för såväl myndigheter som organisationer och företag. Ett förslag om att inleda detta arbete har lämnats in i till Kommunfullmäktige av Peter Dahlgren och Jonas Karlsson för två år sedan. Så här skriver de i motionen: ”Örebro kommun måste ta ett ansvar för hur området vid Resecentrum kan utvecklas. En möjlighet vore att skapa ett Resecentrum i två plan med byggnation ovanpå. I en sådan byggnad skulle man kunna få in mer utrymme för anslutningstrafik till resecentrum. Man skulle kunna få in fler servicefunktioner och det skulle kunna vara ett bra läge för ett hotell, på samma sätt som i Göteborg. Det kanske till och med skulle vara möjligt att få ner Östra Bangatan under jord på en del av sträckan mellan Nobelgatan och Svartån.”

Jag tror dock att man bör bygga högre än två plan: jag tror som sagt att det är en attraktiv plats för kontor också.

Södra Station kan därmed bli mer av en pendeltågsstation med en del av fjärrtågen och ett fantastiskt läge nära Conventum och den mest livliga delen av city. Där är det sannolikt ännu mer attraktivt att bygga hotell och det finns en del mark som idag inte används tillräckligt bra. Med framtida pendeltågstrafik kan Södra Station bli den stora turistmagneten med bra tågförbindelse till en ny station vid Gustavsvik och vidare söderut.

Under 2011 kommer vi, tillsammans med Trafikverket, se över framtida placering av järnvägen (gräva ner, höja upp, bygga över?) och då kommer även de båda stationerna att diskuteras. Innan det är klart ska vi självklart inte låsa oss i frågan. Men som sagt: jag tror att vi – oavsett var fjärrtågstrafiken hamnar – kommer att behöva minst två järnvägsstationer i Örebro.

Kommentarer, Samhällsbyggnad

Mycket åsikter om bussarna på möte i Vivalla

5 kommentarer

Den socialdemokratiska föreningen i Vivalla hade bjudit in till möte för att diskutera busstrafiken till/från Vivalla och snöröjningen. Två frågor som engagerar rätt många…

Det blev ett bra möte med mycket konstruktiva förslag om hur vi kan åtgärda dagens problem med busstrafik (och snöröjning). För tillfället återger jag ett antal av de förslag och synpunkter som kom upp. I nästa steg ska jag komplettera åtgärdslistan för busstrafiken med dessa synpunkter (samt med synpunkter från min hållplatsturné och från möte med bussförare). Här är några av de synpunkter som kom upp:

  • ”Det är alldeles för många som plankar på bussen: det är orättvist mot dem som betalar och det påverkar statistiken (det syns inte hur många som åker).”
  • ”Systemet med att man visar kallelsen för att få åka gratis till sjukvård är inte bra, det känns inte bra att hela bussen ska veta vad man ska få vård för” (tydligen togs systemet med särskilda landstingsbiljetter bort på grund av fusk – hur man ska lösa detta kräver i så fall mer funderande)
  • ”Det är väldigt stökigt på en del turer, särskilt när många ungdomar åker samtidigt – till exempel när skolan är slut”
  • ”Betalningen på bussarna är ett problem och tar mycket tid.”
  • ”Det tar minst 2 minuter extra varje gång någon ska ladda korten med kontokort”
  • ”Det behövs mer kontrollanter på bussarna för att minska fuskåkandet”
  • ”Trots att förarna rapporterar att bussarna är fulla sätts inga extrabussar in”
  • ”Bussförarna har för lite information om förseningar och problem (för att svara resenärer som står och väntar på bussar som inte kommer) – trots att det finns möjlighet att informera om sådant i realtidssystemet” (det system som berättar var bussarna är, och hur långt de har kvar till hållplatsen)
  • ”Varför byter ni inte färg på busskort så att man lättare kan skilja de med olika giltighetstid åt?
  • ”Varför har biljettautomaten tagits bort i Lundby? Varför finns inte fler biljettautomater?”
  • ”Inför ett säkrare sms-betalnings-system, som är svårare att fuska med. I uppsala ser man färgkoder så att föraren lätt kan se om biljetten är korrekt”
  • ”Kan man inte ha sensorer som registrerar korten, som i andra städer?”
  • ”Sätt in bussar runt Vivallaringen vid högtrafik, så att inte alla behöver gå till Vivalla centrum”
  • ”Det är nästan alltid överfullt på bussarna mellan klockan 7 och 9 och mellan 15 och 17”
  • ”Varför kan man inte kolla och ladda busskortet på datorn?”
  • ”Linjekartan är svår att förstå, komplettera med en riktig karta i tidtabellen” (särskilt svårt för nyinflyttade som inte har koll på hur Örebro ser ut)

Dessutom diskuterades snöröjningen och förutom de åsikter som förts fram tidigare (av mig och andra, läs mer här) så påpekades problemet med felparkerade bilar i områdena som hindrar snöröjningen. Vaktbolaget som sköter parkeringarna borde bötfälla fler, menade alla.

Samtalet fortsatte därefter till en mer allmän diskussion om trafiksäkerheten i Vivalla, att en del kör vårdslöst – även på gårdsgator och cykelvägar.

Och så en ytterligare viktig fråga: På väg hem med bussen bestämde jag mig för att testa promenadstråket till Eurostop/Boglundsängen (som för de flesta i Vivalla ju är det närmaste stora handelscentrat) och det blev en påminnelse om hur viktigt det är att ta ett helhetsgrepp på trafik och trygghetsfrågor på dessa sträckor. Det finns egentligen ingen riktigt bra gångväg från Vivalla centrum till Eurostop. En del av det kommer att förbättras med en gång och cykeltunnel under Hedgatan (mot stan till, från Max) men det behövs en helhetslösning på detta. Förhoppningsvis klarar vi det i takt med att Boglundsängen växer och det nya handelsområde som snart kommer att växa fram i hörnet mot motorvägen (där den gamla möbelaffären ligger).

Kommentarer

Förslag om snöröjningen – efter öppet möte

Lämna en kommentar

Med två vintrar bakom oss som gett rikliga mängder av snö har satt vår kommuns snöröjning på prov. I jämförelse med andra kommuner i vår storlek har det gått relativt bra, men det finns fortfarande vissa brister som vi ansvariga politiker måste agera på. Det är viktigt att vi politiker tar vårt ansvar och höjer ambitionen för snöröjningen så att vi gör Örebro mer tillgängligt för medborgarna.

På det öppna möte som Örebro kommun bjöd in till igår (tisdag) fördes massor av synpunkter och förslag fram. De mest konkreta (t ex dålig snöröjning på den och den gatan) antecknades av tjänstemännen från Tekniska Förvaltningen som går igenom dem och följer upp detta. Jag har gått igenom övriga synpunkter (som jag hann anteckna, alla förslag noterades av tjänstemännen som jobbar vidare med dem) och i huvudsak så går de att dela in i tre punkter:

  • Det behövs mer resurser till snöröjningen.
  • Parkeringsreglerna behöver ändras.
  • Prioritering av gång och cykelvägar.

Men dessutom är det tre punkter som jag tror är nödvändiga om vi ska kunna öka förtroendet för snöröjningen och bidra till bättre framkomlighet i Örebro:

  • Ökade informationsinsatser. Mycket av kritiken mot snöröjningen handlar om bristen på information. Kommunen måste bli bättre på att informera medborgarna om vilka riktlinjer som finns, vilka gator som prioriteras vid snöröjningen och vart man kan vända sig med sina klagomål. Kommunen får mer kunskap om vart det finns brister och medborgarna vet vart man kan förvänta sig tillgänglighet.
  • Erbjud fastighetsägare hjälp med snöröjningen. Gator i anslutning till privata fastigheter är idag inte kommunens ansvar. Men vi har helhetsansvaret för att hålla staden tillgänglig. Idag varierar kvalitén på skottningen beroende på vem som är utföraren. Därför bör kommunen erbjuda alla fastighetsägare att sköta skottning och sandning mot betalning.
  • Förbättra samordningen av snöröjningen. Idag är det både offentliga och privata aktörer som utför snöröjningen. Ju fler som plogar längs en sträcka ju större är risken att den ena plogen skapar en vall mot en annan gata eller att man blockerar till exempel en busshållplats. Därför behövs bättre samordning, kanske genom en särskilt utsedd snöröjningssamordnare som har den övergripliga bilden så att vi motverkar plogningar som krockar med varandra.

Några frågor som sedan togs upp av de örebroare som var på mötet (följt av mina förslag):

”Resurserna räcker inte till, satsa mer!”, ”Höja ambitionen jämfört med andra kommuner”, ”Fler väghyvlar behövs!”, ”Det kostar med skador, olyckor, bilskador också – lönsamt att röja bättre”, ”Kvaliteten på snöröjningen måste förbättras, på sina ställen finns för stora brister. Vilka krav ställer man på snöröjarna? Kravspecifikation?”, ”Problem med trafiksäkerheten, man ser inte över snöhögarna!”, ”Forsla bort mer snö, även utanför centrum”, ”Avrinningen kommer att bli ett problem även i år: öppna vägbrunnarna (snöröjarna måste veta var brunnarna finns)”

  • Det behövs mer resurser till snöröjningen. Om vi ska uppfylla målet med en tillgänglig stad för alla och förbättra snöröjningen krävs ökade resurser. Tillgänglighet och framkomlighet är en rättighetsfråga, men också en förutsättning för tillväxt i Örebro. Därför behöver politiken tillföra mer pengar till tekniska förvaltningen så att kvalitén höjs.

”Upprätthåll datumparkering och parkeringsförbud”, ”Genomfartslederna, varför har man inte datumparkering vintertid? Idag är det städnatt på ena sidan”

  • Ändrade parkeringsregler. Parkerade bilar utgör ett hinder för att genomföra en effektiv snöröjning. Därför bör kommunen oftare införa till exempel tillfälliga parkeringsförbud så att röjningen underlättas men som samtidigt inte begränsar möjligheterna för bilister att ha en plats för sin bil. Felparkerade bilar bör i högre grad forslas bort om de hindrar snöröjningen.

”Snöhögar på gångvägar så man inte kommer fram med rullator”, ”Lägg mindre resurser på mindre gator, prioritera gångtrafiken!”, ”Svårt när cykel o bilväg ska samsas och gatan är dåligt röjd”, ”Dålig snöröjning runt Marklyckan och andra äldreboenden”

  • Kommunen ska prioritera cykel och gångvägar. Det måste gå att ta sig fram i staden utan att vara beroende av bil. Örebro är en fantastisk cykelstad, och det ska den vara året runt. Kommunen bör även prioritera områden där många äldre bor men även kring skolor och förskolor. Det innebär också att vi behöver ploga mer och djupare. I Örebro röjer vi cykel- och gånghuvudleder vid 3-5 cm snö, i Linköping röjer de vid 1cm. Genom att ändra riktlinjerna och komma ut tidigare med plogbilarna kan vi få bort snön och göra cykelleder och gångbanor mer tillgängliga.
Kommentarer, Samhällsbyggnad

Konstruktivt möte om bättre snöröjning i Örebro

Lämna en kommentar

Lägger som hastigast upp anteckningar från kvällens möte om hur vi kan förbättra snöröjningen i Örebro. Men först en ursäkt: till de snöröjare som uppfattat att jag kritiserat dem för att inte göra sitt jobb så vill jag, än en gång, be om ursäkt. Ambitionerna för snöröjningen är beslutade av oss politiker och vi måste ta ansvaret för dem (jag hoppas att vi i stor enighet ska bli överens om att höja ambitionerna – och skjuta till mer pengar).

På mötet inledde Gösta Eriksson från Tekniska förvaltningen med att berätta om några av de förändringar som gjorts till 2011: förbättrad röjning vid några äldreboenden (inte alla), lägga snövallar på ena sidan gatan i Sörby, röja mer i innerstan, förbättra infarterna till stan, gps på fordonen så att man ser var de varit och röjt, med mera. De åtgärderna har kostat cirka 2,5 miljoner, totalt var budgeten på 16 miljoner och utfallet för förra vintern var 48 miljoner.

En del ytterligare förbättringar har också gjorts, till exempel att ”Snödagboken” lagts upp på internet så att man kan se var snöröjarna är och ska ta vägen. Till nästa vinter bör ett ordentligt kartbaserat system för felanmälningar och status på anmälda fel vara uppe på webben.

Några frågor som sedan togs upp av de örebroare som var på mötet:

  • ”Kvaliteten på snöröjningen måste förbättras, på sina ställen finns för stora brister. Vilka krav ställer man på snöröjarna? Kravspecifikation?”
  • ”Det skapas vallar vid utfart från garageuppfarten, man ska ju kunna köra över vallen med vanlig bil”
  • ”Hur stora vallar får det vara? Köra bort mer snö? Lägga all snön på ena sidan.”
  • ”Upprätthåll datumparkering och parkeringsförbud”
  • ”Snöhögar på gångvägar så man inte kommer fram med rullator”
  • ”Problem med trafiksäkerheten, man ser inte över snöhögarna!”
  • ”Dålig snöröjning runt Marklyckan och andra äldreboenden”
  • ”Genomfartslederna, varför har man inte datumparkering vintertid? Idag är det städnatt på ena sidan”
  • ”Bussarna kommer inte fram, det är trångt på gatorna”
  • ”Var lägger kommunen upp snön? På trottoarer…”
  • ”Avrinningen kommer att bli ett problem även i år: öppna vägbrunnarna (snöröjarna måste veta var brunnarna finns)”
  • ”Lägg mindre resurser på mindre gator, prioritera gångtrafiken!”
  • ”Forsla bort mer snö, även utanför centrum”
  • ”Fel uppgifter i snödagboken”
  • ”Skillnad vardag och helgdag?” (Nej, det ska inte vara skillnad)
  • ”Om man inte röjer städnatten dröjer det en vecka till nästa röjning”
  • ”Svårt när cykel o bilväg ska samsas och gatan är dåligt röjd”
  • ”Jag tycker att snöröjarna sköter cykelvägarna bra”
  • ”Resurserna räcker inte till, satsa mer!”
  • ”Höja ambitionen jämfört med andra kommuner”
  • ”Fler väghyvlar behövs!”
  • ”Svårt att fixa hörn/korsningar utan handkraft”
  • ”Betygssättning, betala efter kvalitet!”
  • ”Snöröjningen är fel, inte snöröjarna”
  • ”Det kostar med skador, olyckor, bilskador också – lönsamt att röja bättre”

Ska ägna en stund senare ikväll åt att dra slutsatser från mötet och presentera en lista med förslag. Återkommer om det imorgon.

Kommentarer

Millencolin Music Prize – 5 år senare…

1 kommentar

Lördagen den 23 oktober 2005 spelade Millencolin i Conventum i Örebro. Tusentals örebroare var där och det var en firad hemkomst för bandet som sprider Örebro över hela världen på ett sätt som ingen annan varit i närheten av tidigare. När backdropen bakom scenen växlades till Örebros stadsvapen började en tanke gro: borde inte Örebro uppmärksamma detta band bättre. Så här skrev jag i bloggen senare på kvällen: ”Varför inte instifta ett hederspris, ”Millencolins musik-stipendium”, som ges till en grupp eller artist som genom sin musik marknadsför Örebro! Självklart skulle en omröstning bland örebroare avgöra vem som får priset och därmed skulle det knappt behöva handla om några pengar alls – hedern skulle vara det viktigaste…!” Mindre än ett år senare blev priset verklighet.

Men sedan kom valet och även om jag var med i de inledande diskussionerna kring utdelandet av det första priset, i februari 2007, så gjorde maktskiftet i kommunen att jag inte fick dela ut priset. Det var surt, det ska medges.

Nu, fem år senare, fick jag ändå dela ut priset tillsammans med Millencolin. Och det var en verkligt värdig vinnare: Janne Larsson och Kimmo Kirvesmäki, männen bakom Metallsvenskan, Virus och massor av fantastiska evenemang.

Jag berättade historien väldigt kort på prisutdelningen, och kunde inte låta bli den nostalgiska gesten att sätta på mig t-shirten jag köpte på konserten 2005 (som Erik Ohlsson efteråt berättade var specialframtagen till den konserten).

Kommentarer

En kväll då Twitter motiverade sin existens

Lämna en kommentar

När några av kollegorna på kansliet för några år sedan pratade om Twitter registrerade jag mig så klart och började pröva mig fram: vad kan man egentligen ha för nytta av meddelanden bestående av 140 tecken?

Vi var många som prövade, tröttnade och blev väldigt sporadiska användare av Twitter.

Men ikväll visade Twitter verkligen varför det är så genialt med korta snabba budskap. Genom att ha ett öga på Twitterflödet under kvällen har jag haft rätt bra koll på den egyptiske diktatorn Mubaraks avgörande (?) tal till nationen (och till världen i övrigt). Liveuppdateringar har avlöst varandra och verkligt seriösa analyser och tips på nyhetskällor har varvats med fantastiskt dräpande ironi.

Några exempel för dem som inte förstår poängen med Twitter:

Mohamed elBaradei (oppositionsledare, tidigare chef för IAEA): ”Egypt will explode. Army must save the country now”. Jag är inte expert på Egyptisk politik men misstänker att den typen av uttalanden spelar viss roll för utvecklingen i Egypten (och i resten av arabvärlden). Och vips; när jag uppdaterar Twitter så har CNN utnämnt detta till ”breaking news”.

Rapporter från nyhetskanaler:
”CNN: Egyptian Ambassador to US ’Mubarak has no power’ ”
”Senior U.S. official: #Mubarak decision ”not what we were told … or wanted to happen” http://on.cnn.com/f9CPes”,
”Obama watched Mubarak’s speech on board of Air Force One on his way back to the White House. There will be security meeting now”,
”Reuters : The Egyptian army council is having a meeting a statement will come soon !! Statement no.2”

Kort sagt: man får rätt bra information om läget och oerhört snabba rapporter om utvecklingen.

Fördelen med de korta meddelandena är ju att man enkelt får del av väldigt mycket, och att det inte är så komplicerat att reagera på någon annans inlägg, ställa en fråga, sprida vidare och på andra sätt vara en aktiv del i flödet. Själv är jag på många sätt en snyltare på Twitter: jag tar del av nyheter, tips och länkar men bidrar sällan med något annat än uppdateringar om mina egna förehavanden. Kanske ska jag förändra det där; jag är väldigt imponerad av Cory Booker (borgmästare i Newark, New Jersey, USA) som använder twitter till en verklig dialog med en massa av sina väljare, och funderar på hur jag ska kunna använda det mer aktivt framöver.

Men sedan ska man inte sticka under stol med att det är rätt underhållande också. Under kvällen då så mycket stått på spel i Egypten har ironin flödat på Twitter. Dels genom en ”tråd” (kallat hash-tag, som en typ av kategorisering av inlägget) kallad #whyMubarakwaslate där spydiga förslag på varför diktatorns tal dröjde så länge (populärt tema: han var tvungen att kolla öppettiderna på de schweiziska bankerna…). Kvällens två favoriter var dock inte från den tråden:
@promemorian (Jonas Morian): ”Mubaraks tal i sammanfattning: ’Jag går sida vid sida med folket, vars förtroende jag bär’ ”

@politikern (John Johansson): ”Mubbe ba: Jag har pratat med min familj och med min fru och det där är historia, nu vänder vi blad”

Twitter finns på www.twitter.com

Samhällsbyggnad

Många förslag från engagerade bussförare

Lämna en kommentar

Ikväll träffade jag några bussförare för att höra hur de ser på problemen med busstrafiken i Örebro. Jag hade bett att få träffa dem för att få förslag och synpunkter på hur busstrafiken kan bli bättre. Och många förslag blev det!

Mötet visade på ett grundläggande problem (som tyvärr inte är unikt för busstrafiken): vi fångar inte upp synpunkter från dem som har bäst koll – kommunen använder inte all den kunskap som finns hos de många örebroarna.

Det är uppenbart att vi inte fångar upp bussförarnas synpunkter och förslag tillräckligt bra. Vi måste hitta sätt att regelbundet få höra var bussförarna tycker att det finns problem: vilka mindre förändringar skulle vi kunna göra för att turerna ska bli bättre, hur kan besvärliga trafiksituationer lösas/undvikas och hur kan vi göra resorna snabbare. Till exempel.

Egentligen skulle det kunna vara enkelt: på mötet med bussförarna föreslog jag att vi lägger upp en karta med linjerna inritade på i deras fikarum och sedan antecknar de sina synpunkter på den och då och då hämtar kommunens tjänstemän kartan och ser över synpunkterna. Tillsammans med regelbundna uppföljningsmöten med bussförare skulle vi kunna få många förslag på förbättringar. Synpunkter och förslag ska egentligen besvaras på ett av tre sätt:

1/ ”bra synpunkt, det ska vi försöka åtgärda!”
2/ ”intressant förslag, men tyvärr går det inte eftersom ….” och
3/ ”värt att fundera på, men det är inte möjligt just nu.”

Idag samlar Nobina (det företag som kör bussarna) upp synpunkter, för dem vidare till Länstrafiken som i sin tur för dem vidare till kommunen. Det fungerar inte tillräckligt bra; en hel del synpunkter försvinner någonstans på vägen. Alla kan inte genomföras, men en hel del förslag borde vi ta vara på för att göra busstrafiken bättre.

Här är några punkter från mötet med bussförarna ikväll (med reservation för att jag kanske inte alltid uppfattade rätt – jag är inte expert på linjesträckningarna):

  • Betalningarna på bussarna måste förändras. Det kan ta upp till 5 minuter när någon ska ladda sitt kort, då är det inte konstigt att det blir förseningar i busstrafiken. Även sms-biljetterna tar tid. Vi måste antingen hitta andra automatiska sätt att betala, investera i fler automater på hållplatserna eller helt enkelt sluta kontrollera betalningen när folk går ombord. I Göteborg har de bestämt att förarna inte ska sköta betalningen och istället ökar de antalet kontrollanter som går runt och kollar så att folk betalt.
  • Vi har alldeles för få kontrollanter i stadstrafiken i Örebro. Idag fuskar många i de bakre automaterna och många fuskar med sms-biljetterna.
  • Det finns inte en enda betalningsautomat mellan Vivalla och Våghustorget, dessutom är det ofta fel på automaterna. Kanske göra det möjligt att köpa bussbiljetter i p-automater som i Hamburg?
  • Det kan behövas två kortläsare fram i bussarna.
  • Körtiderna måste ses över. Tidtabellerna har inte satt sig, det blir förseningar och
  • Förslag på konkreta linjeförändringar: Låt linje 21 gå till Bista (där linje 33 gick förr), det behövs förbindelser till Netonnet, Lek och buslandet, arbetsplatserna där och sträckan dit. (Att låta linje 7 eller 8 gå dit är ett sämre alternativ).
  • Låt bussen gå via Landins väg, runt hela Mosås istället för att vända i Törsjö.
  • Linje 24 som går till Gustavsvik går för sällan, borde vara stomlinje. Det ska vara lätt att ta sig till/från Gustavsvik – särskilt på sommaren!
  • Låt linje 22 (till Marieberg köpcentrum) köra runt området istället för att bara vända. Idag väntar folk på fel sida, blir irriterade när de inte får åka med (före vändningen) och hållplatserna är inte anpassade för exempelvis rullstolar. Varför inte låta 23an gå till Marieberg?
  • Trafiksituationen från USÖ tar tid och kan leda till olyckor. Det är svårt för bussarna som är på väg från USÖ att komma ut i rondellen och det har inträffat tillbud, mest tur att inga cyklister skadats hittills och att det inte blivit värre krockar.
  • Det är trångt för bussarna förbi USÖ, särskilt på vintern när snövallarna gör gatan ännu smalare.
  • Det har rent allmänt blivit många vänstersvängar i det nya linjenätet och de tar tid och skapar farliga trafiksituationer.
  • Rampen upp till Våghustorget är en flaskhals, bussar kan få vänta länge på att bussen framför ska fyllas eller vänta in sin avgångstid. När en försenad buss kommer till Våghustorget är risken därför stor att förseningen blir ännu större. (Bussarna får inte köra Rudbecksgatan under Drottninggatan). Liknande problem på Järntorget.
  • Bussförarna har, via Nobina, fört fram förslag på att anpassa tiderna i tidtabellen till verkligheten men de förslagen har inte lett till några förändringar.
  • Under januari var det 46 skador på bussarna, normalt kanske 5-10 per månad. Bussförarna pekar på stressen, snön, snåla/omöjliga tider i tidtabellen som några troliga skäl till detta.

Återkommer om någon dag med synpunkter från resenärerna som jag fick in på förra veckans bussturné. Resenärernas förslag tar helt enkelt lite längre tid att sammanställa (delvis för att jag noterade dem med papper och penna medan jag antecknade i min iPad när jag träffade bussförarna…)