Har just slösat bort tio till femton minuter av mitt liv på den kanske mest meningslösa – och klantigt utformade – opinionsundersökning jag någonsin varit med om. Tydligen hade jag på något sätt tackat ja till att delta i en undersökning som SIFO gjorde på uppdrag av Dagens Samhälle och dum som jag var trodde jag att det kanske var någon undersökning om folkstyre, kommunalt självbestämmande, valdeltagande eller annat viktigt. Dumt av mig. Istället fick jag i tio till femton minuter kryssa i rutor om en massa varumärken: om jag kände till, hade använt, gillade dem och liknande. Började leta efter mailadressen för att berätta för dem att det var en helt meningslös undersökning som var dåligt gjord men bestämde mig för att inte slösa mer tid på dem. Så istället slösade jag typ tre minuter på att skriva det här istället…
månadsarkiv: september 2010
Fem lärdomar av ett katastrofval
Allteftersom det sjunker in att vi förmodligen har fyra år av utförsäkringspolitik framför oss så blir känslorna också mer kluvna. För lika glad som jag är för att vi gjort ett fantastiskt val i Örebro – lika bedrövad är jag över att vi fått in ett rasistiskt parti i riksdagen och att Reinfeldts högerregering får fortsätta styra landet i fel riktning. Tydligaste exemplet på den hjärtlösa politiken är utförsäkringarna av sjuka människor: 40 000 sjuka har hittills tvingats till socialen, 40 000 väntar kommande år. I det läget är det svårt att vara riktigt glad.
Det finns många slutsatser att dra av detta val, några handlar om politiken och , några om kommunikation och att ta människor på allvar och ytterligare några handlar om smutsiga kampanjer. En väldigt kortfattat analys lyder så här:
Om vi gjort ett bättre resultat i storstäderna hade vi haft en rödgrön regering nu. Vi pratade väl om hur Sverige slitits isär, men vi glömde ofta bort att beskriva personerna som drabbats: Det jag säger platsar ju nämligen inte nödvändigtvis på nyhetsplats… Däremot platsar Annika alltid på nyhetsplats. Vi har alla ett gemensamt ansvar för att vi inte lyckades lyfta fram fler sådana fall.
Och såvida vi inte vill byta ut befolkningen i storstäderna, så måste ett socialdemokratiskt parti som säger sig företräda majoriteten av befolkningen även lyssna på vad medelklassen tycker. Och det är rätt uppenbart att vi antingen inte begripit eller inte förmått möta särskilt mycket av den oro som stora delar av medelklassen i storstäderna känner. Om någon tror att svaret på det problemet är att byta partiledare till någon som är mer lik dem vi haft förr så kan vi redan nu börja sikta mot 20-procentsnivån. Om vi inte förmår förena medelklassens intressen med dem som har det tuffast i samhället är vi inte längre det socialdemokratiska parti jag gick med i. Och definitivt inte det socialdemokratiska parti som byggde detta land.
Men lite mer utvecklat blir det där fem punkter…:
1. Hårt arbete lönar sig. Vi var 300-400 s-valarbetare i Örebro som totalt ringt 3500 telefonsamtal, knackat nära 38 000 dörrar, samtalat med över 53 000 örebroare. Och som packat och delat material i en omfattning som nog inte ens går att räkna. Och det gjorde skillnad. I Örebro går vi mot en socialdemokratiskt ledd kommunledning, Socialdemokraterna i Örebro lyckades nästan 9 procentenheter bättre än rikssiffrorna – för tre val sedan var det normala att Örebro låg nästan exakt lika med riket. Vi har visat att en klok oppositionspolitik och hårt arbete (tillsammans med en impopulär kommunledning) räcker ända fram.
2. Samtalskampanjen var en succé. I hela Sverige har socialdemokrater genomfört över 1,2 miljoner samtal och det är en historisk prestation. Det räckte inte till. Hade det räckt om alla varit lika aktiva som örebrosossarna (vi genomförde 4,4 procent av landets samtal – trots att vi utgör cirka 1,5 procent av befolkningen)? Det är svårt att säga – men det är uppenbart att det finns många delar av landet som behöver utveckla sina folkrörelsemetoder och som behöver bli bättre på att mobilisera sympatisörer och medlemmar.
3. Socialdemokratin måste fortsätta bygga upp förtroende. Det är som Mona Sahlin sa på valnatten: vi fick inte tillbaka det tappade förtroendet. Om Stockholm röstat som resten av landet hade vi – så vitt jag förstår (slutresultatet är ju inte klart än) – haft en rödgrön regering med Mona Sahlin som statsminister. Det finns nog säkert mycket som kamraterna i Stockholm kan konstatera att de borde gjort annorlunda, men grundproblemet är att vi inte lyckats övertyga stora grupper i storstäderna om att Socialdemokratin har en politik som håller ihop landet, olika grupper och olika intressen. För många barnfamiljer med medelinkomster, i synnerhet i storstäderna, finns en misstro mot Socialdemokratin. Det är inte en misstro mot våra idéer – de tycker på det hela taget som vi – men det finns en misstro om att vi inte kommer att göra så att de får leva rikare liv. När en sådan misstro finns, klibbar skräckkampanjer från näringslivshögern och från högerns andra kampanjorganisationer fast (Villaägarna var nog värst med sin gravstens-kampanj).
4. Skräckpropaganda och smutskastning lönade sig. Låt oss hoppas på en självkritisk debatt bland landets journalister och att det i fortsättningen ställs lite högre krav på den politiska bevakningen. Den här valrörelsen tilläts handla till väldigt stor del om opinionsundersökningarna, gärna kopplat till Mona Sahlin som person. Ovanpå det drev vissa tidningar (med Expressen som övertydligt exempel – numera en svensk The Sun) en uppenbart politisk kampanj mot Mona Sahlin. Och de medier som inte nedlät sig till kampanjjournalistiken orkade inte ifrågasätta det drev som Expressen och andra hetsade fram. När dessutom såväl ungmoderater som kristdemokratiska regeringsledamöter försökte använda Toblerone som redskap i sina personkampanjer mot Mona Sahlin var det svårt att stå emot. Dessa erfarenheter bådar inte gott inför framtiden.
5. Socialdemokratin kommer att repa sig – om vi vågar hålla fast vid den inriktning som Mona Sahlin inlett: med öppenhet, lyssnande och en ärlig vilja att ompröva de politiska förslag som inte visat sig fungera. Därför förblir förhoppningsvis de där ensamma rösterna som ropar på partiledarbyte just ensamma röster. Och därför så sluter vi nu upp bakom Mona Sahlin och den politik som de flesta svenskar faktiskt i grunden tycker är vettig. Men just därför måste vi också våga ifrågasätta de förslag som var mer till hinder än till hjälp. Låt mig ge tre exempel: fastighetsskatten, förmögenhetsskatten och rut-avdraget.
Jag tycker egentligen att det var rimliga förändringar av fastighetsskatten och jag tycker att rut-avdraget är korkat utformat. Problemet var att de blev symboler för något större; de öppnade för angrepp på områden där vi inte hade råd att öppna oss för angrepp: jobbpolitiken (misstron från 2006 finns delvis kvar hos många) och ”skattechock-kampanjer” (alltför många tror på Villaägarnas felaktiga påståenden om att ”ingen går säker” – i själva verket var det 32 personer i Örebro län som skulle fått högre fastighetsavgift med det rödgröna förslaget – över 20 000 drabbades negativt av den borgerliga regeringens förändringar). När det gäller förmögenhetsskatten så är det lätt att hålla med om det rimliga i att de som är rikast ska skatta mer, men ingen kunde riktigt förklara varför det var så himla smart – bortsett från att det gav pengar till investeringar i skola och vård.
I grunden håller de flesta med oss Socialdemokrater om inriktningen: i valet mellan skattesänkningar och investeringar i skola, vård och jobb så väljer 7 av 10 investeringarna i välfärden. Men det finns två viktiga ”men” i detta: För det första så förutsätter detta att de litar på att vi inte tänker slösa bort skattepengarna på annat än just välfärd. Och för det andra så fungerar detta resonemang nästan bara när vi träffar människor och samtalar med dem om detta – och alltför ofta missar vi att göra den där kopplingen trovärdig för barnfamiljen i villaområdet eller den yngre pensionären i bostadsrätten.
Svenskarna är inte moderater. Om moderaterna inte lyste i lånta fjädrar skulle de inte ha en chans. Men det är å andra sidan uppenbart att vi just nu inte heller har en chans i debatten med moderaterna om vem som är ”originalet”. Vi ska självklart fortsätta avslöja de dubbla budskapen, men det är inte det som kommer göra att vi får leda Sverige igen. För att komma dit måste vi förmå formulera en trovärdig berättelse om hur vi vill hela Sverige, hur vår politik är bra både för barnfamiljerna i Stockholms villaförorter och för den arbetslösa metallarbetaren i Hällefors. Det är självklart inte lätt, men det var inte så lätt när vi gjorde det förra gången heller. Då lyckades vi genom att ta människors oro på allvar, formulera förslag som möter just dessa och koppla det till den långsiktiga bilden av vart vi är på väg.
Jag är stolt över att vi ofta lyckades med denna berättelse. Jag tycker att vi gjorde en bra valrörelse. Samtalskampanjen, tillsammans med reklam och kommunikation i övrigt, höll ihop budskapet och vi formulerade allt som oftast en berättelse som människor gillade och trodde på . Men lika ofta stördes den berättelsen av det brus som kom från smutskastning, personangrepp och från den misstro som vi samlat på oss under många år.
Jag tycker att både Marika Lindgren Åsbrink och Niklas Nordström bidrar till den nödvändiga debatten om detta – på olika sätt. Vi ska inte vara ängsliga för att formulera en politik vi tror på – men vi ska inte vara dumdristiga och ta strider som inte för oss närmare de långsiktiga målen. Och att skilja på viktiga och oviktiga strider är, som alla vet, något av det svåraste som finns…
Avslutad 24-timmars cykelturné
Strax före lunch idag avslutade jag min cykelturné runt Örebro. Jag började torsdag förmiddag klockan 10 på Stortorget och slutade ett dygn senare på samma plats. Förutom city (Stortorget och Våghustorget) hann jag besöka Vivalla, Rynninge, Tybble och Brickebacken och samtala med över 200 örebroare om Örebros utveckling. Nästan alla (och några till) som lämnade förslag och idéer på förändringar och förbättringar av Örebro fick en ros som tack.
Jag fick med mig massor av förslag och synpunkter och tar med mig alla dessa (även om alla inte går/bör genomföras) till det fortsatta arbetet i Örebro kommun. Efter valet hoppas jag få ansvaret för samhällsbyggnadsområdet och om örebroarna ger oss socialdemokrater sitt förtroende har vi mycket att ta tag i efter fyra års misshushållning med Örebros möjligheter.
Under cykelturnén rapporterade jag vad som hände (och en del om vad örebroare sa) genom korta kommentarer på Twitter: http://twitter.com/bjornsundin och genom korta filmklipp på Bambuser: http://bambuser.com/channel/bjornsundin (bambuser-inslagen finns även på Facebook: http://www.facebook.com/bjornsundin
PS Jag gjorde uppehåll under natten – jag insåg att det inte var möjligt att hitta platser där det fungerade att lägga ut den jättestora kartmattan jag hade med mig och att det inte var så många örebroare ute på natten (de som är ute en torsdagkväll är dessutom antingen för intresserade av att stanna och prata eller inte alls intresserade av att stanna…)
#1: Ett Örebro som välkomnar nya idéer
Även om det inte hade varit så eländigt de senaste fyra åren hade jag tyckt att detta var det viktigaste uppdraget att ta tag i om jag får ansvaret för samhällsbyggnads-området. Om vi saknar öppenhet och inte strävar efter dialog går vi miste om de bästa idéerna.
Under de fyra åren med högerkoalitionens styre av Örebro har detta blivit tydligt. Långbänkar, otydlighet, ointresse och slutenhet har blivit vardag. Företag har fått vänta i evigheter på besked om det finns möjlighet för dem att växa på ny mark (och ibland har de helt sonika flyttat från kommunen). Byggföretag har förgäves väntat på reaktioner på de byggprojekt de presenterat. Medborgare har fått höra att de gnäller och kritik från privatpersoner och företag har avfärdats som okunnig.
Det har inte varit några glada år för Örebros utveckling.
Jag tror att vi måste involvera fler i diskussioner om vilket Örebro vi vill ha. Stadsplanering och samhällsbyggande måste bli mer öppet. Stadens utveckling berör oss alla. Och för många företag (byggare och andra) är det faktiskt till och med bättre med ett tydligt och snabbt ”nej” än ett långdraget och otydligt ”kanske”.
Därför kommer jag – om jag får förtroendet att ta ansvar för samhällsbyggnadsområdet – att jobba med öppna uppdragslistor, men jag kommer också att lägga mycket kraft och tid på att lyssna och fråga örebroare vad de anser om förslag och vilka problem vi behöver åtgärda. Det är också därför jag idag, torsdag, ger mig ut på en 24-timmarsturné på cykel. Med mig har jag en 4×6 meter stor fotokarta över Örebro för att var och en ska kunna peka ut de problem eller brister de upplever – och så att vi som ansvariga politiker (nåja, efter valet hoppas jag i alla fall bli just ansvarig) kan ta med oss dessa synpunkter.
Jag tror att det kommer bli ett av de roligaste dygn jag någonsin upplevt i politiken!
Om uppdragslistan: Om vi socialdemokrater får örebroarnas förtroende att leda kommunen och jag får ansvaret att leda Samhällsbyggnadsområdet kommer jag att arbeta så mycket jag kan med tydliga, och offentliga, ”uppdragslistor” till förvaltningen (tjänstemän, experter och utredare). Så gjordes förr men den högerkoalition som nu styr Örebro hemligstämplade dessa uppdragslistor, vilket gör att man numera inte kan få reda på vilka uppdrag de styrande politikerna ger till tjänstemännen. Jag vill ändra på det. Programnämnd Samhällsbyggnad har ansvar för frågor som rör stadsplanering, gator, byggande, fritid, kultur, idrott och mycket annat.
#9: Ett Örebro för rörelse – skapa fler möjligheter för idrott och rörelse
#8: Ett Örebro som uppmuntrar felfinnare
#7: Ett Örebro där alla vågar gå ut
#6: Ett Örebro där trafiksäkerhet inte heter pengar
#5: Ett Örebro med fler växande företag
#4: Ett Örebro där detaljerna spelar roll
#3: Ett Örebro där vi alla tar ansvar för klimatet
#2: Ett Örebro där vi även kan vara stolta över nybyggen
#2: Ett Örebro där vi kan vara stolta även över nybyggen
Idag presenterar Peter Dahlgren och jag fem platser/kvarter där vi tycker att Örebros framtida landmärken borde byggas – där vi borde höja nivån på arkitekturen och försöka åstadkomma byggnader som i framtiden blir lika beundrade som Medborgarhuset eller Stjärnhusen i Rosta. Så här skriver vi i pressmeddelandet:
Om Socialdemokraterna får örebroarnas förtroende kan Örebros framtida byggnadsminnesmärken vara det nya stadsbiblioteket, ekologiska studentlägenheter vid Karro eller ett nytt hus vid Rudbecksskolan. Örebroarna kommer också att engageras mer i stadsplaneringen.
– Örebro har en stolt historia med vackra och nydanande hus som lockar studieresor från hela världen. Men under högerkoalitionens tid vid makten har inte hållbara eller vackra byggnader stått högt i kurs. Varken bandyhallen eller ishallen kommer sätta Örebro på kartan, beroende på att de styrande politikerna vare sig ställt krav eller anslagit tillräckligt med pengar, säger Peter Dahlgren, talesperson (s) i miljöfrågor och andra vice ordförande i Byggnadsnämnden.
På torsdagen presenterade Socialdemokraterna fem platser/kvarter där framtidens byggnadsminnesmärken borde byggas. Socialdemokraterna vill använda öppna arkitekttävlingar och mer målmedvetet involvera örebroarna kring vad som borde hända i vår stad. Socialdemokraternas förslag om att använda örebroarnas ögon och åsikter när det gäller att hitta ”bortglömda platser” är ett exempel på det. Den 24-timmars cykelturné som Björn Sundin inledde direkt efter presentationen är ett annat exempel: 200 örebroare ska under ett dessa 24 timmar få chansen att skicka med förslag och synpunkter på förändringar som bör göras.
– Vi har ett antal viktiga och väl synliga platser som bör bebyggas och dessa platser får vi inte slarva bort. När vi bygger ett nytt stadsbibliotek på citys vackraste kvarvarande tomt ska det vara en byggnad som både är funktionell och håller hög kvalitet arkitektoniskt. På samma sätt när vi bygger studentbostäder på ”fängelsetomten” vid Karolinska skolan, när vi sluter kvarteret framför Rudbecksskolan eller om vi kan bygga över motorvägen eller järnvägen, säger Björn Sundin, talesperson (s) i Samhällsbyggnadsfrågor.
De fem platser som Socialdemokraterna pekar ut som särskilt viktiga områden för spännande och kvalitativ arkitektur är:
1. Motorvägen – på lång sikt kan den täckas över på vissa sträckor, på kort sikt kan en ekologiskt anpassad byggnad göra stadsbilden i de västra delarna av Örebro mer intressant samtidigt som det skapar lokaler för växande företag och nya jobb.
2. Vasatorget borde bli föremål för en stor arkitekttävling. Kanske kan ett hus över järnvägen förbinda city med väster?
3. Ekologiska studentbostäder bakom Karolinska skolan – en tråkig parkering kan förvandlas till en miljö- och klimatsmart byggnad med en grönskande fasad eller andra spännande sätt att kombinera modernitet med miljö.
4. Ett nytt stadsbibliotek på parkeringstomten bakom gamla Riksbanken (bredvid Konserthuset) skulle inte bara lyfta kultur, bildning och skapa nya mötesplatser. Det skulle kunna bli en stolthet för alla Örebros skattebetalare. Som Socialdemokraterna skrev när förslaget om ett nytt stadsbibliotek presenterades (2006): ”Det viktigaste vi har på den vackraste city-tomten som är kvar”.
5. Bygg ut Rudbecksskolan! En ny byggnad mot Rudbecksgatan skapar en ny – och bättre – skolgård för skolans elever (om skolan får vara kvar…). Dessutom kan det framhäva den gamla borgen på Rudbecksskolan.
Om uppdragslistan: Om vi socialdemokrater får örebroarnas förtroende att leda kommunen och jag får ansvaret att leda Samhällsbyggnadsområdet kommer jag att arbeta så mycket jag kan med tydliga, och offentliga, ”uppdragslistor” till förvaltningen (tjänstemän, experter och utredare). Så gjordes förr men den högerkoalition som nu styr Örebro hemligstämplade dessa uppdragslistor, vilket gör att man numera inte kan få reda på vilka uppdrag de styrande politikerna ger till tjänstemännen. Jag vill ändra på det. Programnämnd Samhällsbyggnad har ansvar för frågor som rör stadsplanering, gator, byggande, fritid, kultur, idrott och mycket annat.
#9: Ett Örebro för rörelse – skapa fler möjligheter för idrott och rörelse
#8: Ett Örebro som uppmuntrar felfinnare
#7: Ett Örebro där alla vågar gå ut
#6: Ett Örebro där trafiksäkerhet inte heter pengar
#5: Ett Örebro med fler växande företag
#4: Ett Örebro där detaljerna spelar roll
#3: Ett Örebro där vi alla tar ansvar för klimatet
#3: Ett Örebro där vi alla tar ansvar för klimatet
Klimatet är inte bara en ödesfråga och en fråga som avgör får framtid. Det är också en fråga som är här och nu. Och väldigt konkret.
Örebro kommun har mycket duktiga tjänstemän som analyserar och lägger förslag på hur miljö- och klimatarbetet kan ta steg i rätt riktning. Men hittills har vi i alltför liten grad pratat om hur kommunen kan hjälpa oss som privatpersoner att ta vårt ansvar. Vi socialdemokrater har många kloka förslag på det området (mobil återvinningsstation till exempel), men mycket mer behöver göras.
Jag tror att våra två största utmaningar på det området handlar om maten vi äter och vårt privata resande. Och jag tror att vi gemensamt, genom kommunen, skulle kunna hjälpas åt att ta större ansvar på dessa områden. Att införa bilpooler är bra, men vi behöver ta fler steg. Och när det gäller den mat vi handlar och äter så borde det finnas mer att göra vad gäller information, dialog med livsmedelshandeln och smarta lösningar som hjälper oss att få vardagen gå ihop lättare – samtidigt som vi beter oss mer klimatsmart. Därför kommer uppdrag nummer 3 att vara: ”återkom med förslag på hur kommunen kan hjälpa örebroarna att ta större ansvar för klimat och miljö i sina dagliga liv – även på områden som inte rör kommunal verksamhet”.
Ett område som jag tror att vi, tillsammans med näringslivet, behöver ägna särskilt kraft är byggandet. Tillsammans med byggföretagen borde vi starta en gemensam process för att Örebros byggande ska bli mer klimatsmart och mer miljöanpassat. Därför har detta uppdrag mer än en beröringspunkt med de förslag jag och Peter Dahlgren presenterade idag.
Om uppdragslistan: Om vi socialdemokrater får örebroarnas förtroende att leda kommunen och jag får ansvaret att leda Samhällsbyggnadsområdet kommer jag att arbeta så mycket jag kan med tydliga, och offentliga, ”uppdragslistor” till förvaltningen (tjänstemän, experter och utredare). Så gjordes förr men den högerkoalition som nu styr Örebro hemligstämplade dessa uppdragslistor, vilket gör att man numera inte kan få reda på vilka uppdrag de styrande politikerna ger till tjänstemännen. Jag vill ändra på det. Programnämnd Samhällsbyggnad har ansvar för frågor som rör stadsplanering, gator, byggande, fritid, kultur, idrott och mycket annat.
#9: Ett Örebro för rörelse – skapa fler möjligheter för idrott och rörelse
#8: Ett Örebro som uppmuntrar felfinnare
#7: Ett Örebro där alla vågar gå ut
#6: Ett Örebro där trafiksäkerhet inte heter pengar
#5: Ett Örebro med fler växande företag
#4: Ett Örebro där detaljerna spelar roll
#4 Ett Örebro där detaljerna spelar roll
Att göra Örebro vackrare handlar om kvaliteten på de hus som byggs, hur torg och gator läggs och hur vi anlägger parker. Men det handlar också om de små detaljerna. När det gäller citykärnan har kommunen höga ambitioner (även om jag tycker att vi kunde få ett snyggare city genom att försöka vara överens om att slippa de allra fulaste affärsskyltarna) .
Men när det gäller våra bostadsområden finns mycket att göra. Ibland handlar det om småfrågor och jag medger gärna att en av mina senaste hang-ups inte är någon stor fråga. Kanske snarare en skräpfråga: jag tycker att soptunnorna i villaområdena skulle kunna vara väldigt mycket snyggare.
Så i arbetet att göra Örebro vackrare tänker jag ge ett litet detaljuppdrag till tjänstemännen: återkom med förslag om hur kommunen kan bidra till att vi lyfter kvaliteten på detaljerna även i Örebros bostadsområden (fast utan nya pålagor och tvång för villaägarna). Kan till exempel soptunnorna bli mindre fula (nej, brun och grön plast är inte särskilt vackert). Borde det inte vara möjligt att, mot en avgift, få en svart soptunna? Eller en röd? Eller kanske blommig eller något annat mönster som passar in vid huset?
Om uppdragslistan: Om vi socialdemokrater får örebroarnas förtroende att leda kommunen och jag får ansvaret att leda Samhällsbyggnadsområdet kommer jag att arbeta så mycket jag kan med tydliga, och offentliga, ”uppdragslistor” till förvaltningen (tjänstemän, experter och utredare). Så gjordes förr men den högerkoalition som nu styr Örebro hemligstämplade dessa uppdragslistor, vilket gör att man numera inte kan få reda på vilka uppdrag de styrande politikerna ger till tjänstemännen. Jag vill ändra på det. Programnämnd Samhällsbyggnad har ansvar för frågor som rör stadsplanering, gator, byggande, fritid, kultur, idrott och mycket annat.
#9: Ett Örebro för rörelse – skapa fler möjligheter för idrott och rörelse
#8: Ett Örebro som uppmuntrar felfinnare
#7: Ett Örebro där alla vågar gå ut
#6: Ett Örebro där trafiksäkerhet inte heter pengar
#5: Ett Örebro med fler växande företag
#5: Ett Örebro med fler växande företag
Idag presenterade Lena Baastad och Lena Beime ett 15-punktsprogram för fler växande företag i Örebro. Läs mer om programmet här (det är väl värt att läsa!).
Vi har en rad konkreta förslag som kan vända utvecklingen för Örebro, som efter fyra år med högerkoalitionen präglas alltför mycket av tveksamhet, slutenhet och långbänkar. Vi behöver få mer tydlighet och fler snabba besked: därför inför vi en Etableringsgaranti om vi får örebroarnas förtroende. Etableringsgarantin är ett av de tydligaste löftena vi ger: att kommunen ska ge snabba och tydliga besked till växande företag. Det är inte näringslivet bortskämda med idag när en del företagsledare hänvisas till konditori Vasa för att få möjlighet att träffa kommunstyrelsens ordförande.
Näringslivsfrågorna kommer i första hand att skötas av Lena och Lena – om vi socialdemokrater får örebroarnas förtroende. Men inom samhällsbyggnadsområdet finns också massor att göra. Så här kommer nummer 5 på min uppdragslista: Om socialdemokraterna får örebroarnas förtroende att leda Örebro och jag får ansvar för samhällsbyggnadsområdet kommer jag att ge tjänstemännen i uppdrag att snabbt planera för mer företagslokaler, särskilt på väster (kring Vivalla, längs med motorvägen och i närheten av de stora stadsdelarna – läs mer om vårt program för att utveckla Vivalla här, och här om Varberga-Oxhagen!). Dessutom ger jag tjänstemännen i uppdrag att intensifiera arbetet för ett framtida industri-järnvägsspår mellan industriområdena i Berglunda/Västra Pilängen och ut till Örebro flygplats. Det skulle innebära ett lyft för fraktflyget och stora möjligheter för lager- och logistikföretagen att växa ytterligare i Örebro.
Om uppdragslistan: Om vi socialdemokrater får örebroarnas förtroende att leda kommunen och jag får ansvaret att leda Samhällsbyggnadsområdet kommer jag att arbeta så mycket jag kan med tydliga, och offentliga, ”uppdragslistor” till förvaltningen (tjänstemän, experter och utredare). Så gjordes förr men den högerkoalition som nu styr Örebro hemligstämplade dessa uppdragslistor, vilket gör att man numera inte kan få reda på vilka uppdrag de styrande politikerna ger till tjänstemännen. Jag vill ändra på det. Programnämnd Samhällsbyggnad har ansvar för frågor som rör stadsplanering, gator, byggande, fritid, kultur, idrott och mycket annat.
#9: Ett Örebro för rörelse – skapa fler möjligheter för idrott och rörelse
#8: Ett Örebro som uppmuntrar felfinnare
#7: Ett Örebro där alla vågar gå ut
#6: Ett Örebro där trafiksäkerhet inte heter pengar
#6: Ett Örebro där trafiksäkerhet inte heter pengar
Idag är trafiksäkerheten på gator i bostadsområden delvis beroende på om de boende längs gatan betalar med egna pengar för att göra gatan säkrare. Det tycker inte jag är okej. Jag gör en parafras på Verner von Heidenstam: ”Det är skam, det är fläck på Sveriges banér, att trafiksäkerhet heter pengar.”
Örebro kommun har bestämt att de boende själva får bekosta utplaceringen av blomlådor som kan dämpa hastigheten och öka trafiksäkerheten på gatan. Jag tycker att det är fel. Vi behöver göra många gator inne i bostadsområdena säkrare och då ska vi med gemensamma resurser göra det. Vi behöver samtidigt hitta fler sätt att jobba med trafiksäkerheten inne i bostadsområdena. Jag vill att vi prövar de metoder som används i vissa danska städer: där man målar hopphagar, sätter upp basketkorgar och annat som har visat sig vara väldigt effektivt för att få bilister och mopedister (för det är ju i första hand dem det handlar om, cyklisterna är inte ett lika stort problem på bostadsgator) att sänka hastigheten och ta det lugnare i trafiken. Att komma på sådana lösningar ska man självklart engagera de boende i – men vi ska gemensamt betala för det. Trafiksäkerhet ska inte vara beroende på hur god ekonomi de boende på gatan har.
För att få fart på detta arbete behöver Örebro kommun ta hjälp av dem som är duktiga på dialog om trafiksäkerhet. Därför vill jag att Örebro kommun återstartar samarbetet/uppdraget till NTF som under nuvarande högerkoalition skurits ner till svältgränsen. Jag vill att Örebro kommun uppdrar åt NTF att organisera och driva dialogarbetet så att fler örebroare blir delaktiga i både de övergripande trafiksäkerhetsfrågorna och de väldigt lokala – vilka blomlådor, basketkorgar eller ritade hopphagar ska vi ha på vår gata?
Därför hoppas jag att jag efter valet kan lämna över uppdrag nummer sex till tjänstemännen: ”återkom med förslag på hur trafiksäkerhetsarbetet kan utvecklas i samarbete med NTF och presentera förslag på hur blomlådor och annat kan användas mer aktivt för att öka trafiksäkerheten i våra bostadsområden”.
Om uppdragslistan: Om vi socialdemokrater får örebroarnas förtroende att leda kommunen och jag får ansvaret att leda Samhällsbyggnadsområdet kommer jag att arbeta så mycket jag kan med tydliga, och offentliga, ”uppdragslistor” till förvaltningen (tjänstemän, experter och utredare). Så gjordes förr men den högerkoalition som nu styr Örebro hemligstämplade dessa uppdragslistor, vilket gör att man numera inte kan få reda på vilka uppdrag de styrande politikerna ger till tjänstemännen. Jag vill ändra på det. Programnämnd Samhällsbyggnad har ansvar för frågor som rör stadsplanering, gator, byggande, fritid, kultur, idrott och mycket annat.
#9: Ett Örebro för rörelse – skapa fler möjligheter för idrott och rörelse
#8: Ett Örebro som uppmuntrar felfinnare
#7: Ett Örebro där alla vågar gå ut
#7 Ett Örebro där alla vågar gå ut
Nu presenterar jag uppdrag på löpande band… Idag handlar det om hur vi gör Örebros gator tryggare: jag har på morgonen presenterat ”Tretton punkter för ett Örebro där alla vågar gå ut”. Så här skriver vi i inledningen: ”Oron för vad som händer i Örebro delar vi alla; lösningarna måste vi också ta ansvar för gemensamt. Det finns inget politiskt förslag som tar bort all oro eller som gör att brottsligheten försvinner. Men tillsammans kan vi ta viktiga steg för att göra Örebro tryggare.”
Förslagen i programmet handlar om allt från att öka stödet till nattvandrare (bland annat genom gratis bussresor), att undersöka hur en stödtelefon kan inrättas (dit människor kan ringa på helgnätterna för att känna sig trygga) till att investera i tryggare utemiljö (bättre belysning och klottersanering), att effektivisera polisens arbete och att värna den personliga integriteten (jo, jag tycker faktiskt att det hör hemma här!).
Om uppdragslistan: Om vi socialdemokrater får örebroarnas förtroende att leda kommunen och jag får ansvaret att leda Samhällsbyggnadsområdet kommer jag att arbeta så mycket jag kan med tydliga, och offentliga, ”uppdragslistor” till förvaltningen (tjänstemän, experter och utredare). Så gjordes förr men den högerkoalition som nu styr Örebro hemligstämplade dessa uppdragslistor, vilket gör att man numera inte kan få reda på vilka uppdrag de styrande politikerna ger till tjänstemännen. Jag vill ändra på det. Programnämnd Samhällsbyggnad har ansvar för frågor som rör stadsplanering, gator, byggande, fritid, kultur, idrott och mycket annat.
#9: Ett Örebro för rörelse – skapa fler möjligheter för idrott och rörelse
#8: Ett Örebro som uppmuntrar felfinnare