månadsarkiv: november 2009

Kommentarer

Censurerat inlägg för att slippa ”rättsliga åtgärder”

7 kommentarer

Idag har jag censurerat min blogg för första gången. Jag har helt enkelt gett vika för hot.

Ni vet det där fria internet som man pratar om? Där information kan spridas och åsikter vädras? Vill inte göra någon desillusionerad, men det fungerar inte riktigt så. För en månad sedan (på BLOG ACTION DAY) skrev jag om rovfiskningen av haven. Jag berättade om en Filter-artikel som jag läst och jag nämnde namnet på en svensk som deltagit i utfiskningen av haven. Han gillade inte det, och nu är jag hotad med ”rättsliga åtgärder”. För fyra dagar sedan fick jag mail för första gången om detta och då påstod att fiske-miljonären är utsatt för ett ”journalistiskt justitemord”. Som ”bevis” anfördes en artikel som företaget Second Opinion skrivit, på hans uppdrag (och mot betalning). Dessutom bifogades ett pressmeddelande, som du kan läsa här.

Ikväll kom ett andra mail, där skrivs så här: ”Jag får därför meddela att om du inte senast på onsdag denna vecka har tagit bort inlägget från din blogg (och de övriga servrar där det kan ha lagrats) så måste jag, för att försvara mitt namn och min heder, överväga att vidta rättsliga åtgärder. Jag kommer också i nuvarande läge kontakta en juridisk rådgivare för att utreda vilka övriga krav jag kan framställa, såsom krav på dementier etc, för att tillvarata mina rättigheter.”

Jag har ingen lust att processa och konstaterar att inte ens Fredrik Laurin, den seriöse journalist som gjort reportaget i Filter, valt att lägga ut texten på internet (eftersom han inte heller vill hamna i långdragna rättsprocesser). Hör Fredrik Laurin berätta i Sveriges Radios Medierna. Den svenska lagstiftningen garanterar långtgående yttrandefrihet och tryckfrihet. Mitt originalinlägg kan knappast anses strida mot svensk lagstiftning; det finns gott om tidigare domslut som slår fast rätten att skriva (kritiskt) om privatpersoner på webben. Men så är det inte i alla länder. Och därmed kan det jag lagt ut här möjligen tas upp i domstol i ett annat land. Jag vill inte hamna i långdragna rättsprocesser i andra länder heller.

Jag mailade Filter efter att ha fått det första mailet och frågade dem om reaktionerna på artikeln och Helsingborgs-miljonärens svar. Filter svarade och konstaterade att Second Opinion (trots bra betalt) inte kommit fram till ”vad som i realiteten är retoriska undanglidningar”. De konstaterar att de låter saken bero, ”i vetskap om att Filters oerhört välunderbyggda artikel (översatt till engelska) nu cirkulerar bland beslutsfattare, fiskeriövervakare och andra aktiva inom branschen på global nivå.” Så då gör jag det också. Och gläds åt att den nyligen avklarade Jobbkongressen (s) fattade kloka beslut om utfiskningen av haven (läs längst ner på sid 6).

Grundlagsskyddade Helsingborgs Dagblad skriver om fiskefrågor här.

Kommentarer

Politiken från den sämsta sidan? (nomineringstider)

Lämna en kommentar

Just nu är det rätt mycket av det som många i politiken tycker är värst: nomineringsdiskussioner. Det är alltså nu det pratas som mest om vem som ska kandidera till vilket uppdrag och vem som inte ska det. Och jag förstår den där känslan av olust. Mycket väl.

Riktigt olustigt och besvärligt är det i det stora borgerliga partiet som i Örebro kommun närmast saknar makt: moderaterna. När moderaterna nyligen genomförde provval gav medlemmarna en knäpp på näsan till de nuvarande förstanamnen i riksdag (Sten Tolgfors) och kommun (Inger Högström Westerling). De var inte de namn som medlemmarna ville se överst på listorna.

Självklart är det som alla ledande moderater nu säger: provvalet är bara en del i processen. Men för ett parti som moderaterna är det konsekventa nedtonandet av provvalet rätt pinsamt. De har genom alla år försökt hävda att de minsann låter medlemmarna välja och att personvalet ska utökas så att väljarna bestämmer mer än partiet. Att i det läget bortse från medlemmarnas markering är självklart inte så lätt som de låtsas som. Det kommer att förstärka de konflikter som redan finns inom moderaterna (för det är ju ingen hemlighet att det pågår en långvarig maktstrid inom moderaterna i Örebro).

Jag brukar visserligen alltid tippa fel om valresultat (både i USAs presidentval och i Europaval, fast även om annat) men jag är beredd att satsa lite pengar på att det blir ett skifte i den moderata toppen i Örebro före nästa val. Frågan är bara när – och hur – det meddelas till väljarna.

Det är i politiken som i resten av samhället: när en person är glad över att väljas finns det alltid fler som blir besvikna över att de inte blev valda. När medlemmarna – och väljarna – röstar på en kandidat är det ett kvitto på att hon/han gjort ett bra jobb, men för den som inte blir vald är det inte detsamma som att han/hon gjort ett dåligt jobb. Det finns bara ett visst antal ledande uppdrag, precis som varje lag bara får ha 11 spelare på fotbollsplanen när matchen ska starta. Men precis som i fotbollen är det rätt kul bara att vara påtänkt: det är kul bara att få frågan om man vill kandidera till olika uppdrag…

Nomineringstider är inte politikens vackraste period och det kommer att kännas bättre när alla listor är spikade och vi kan prata mer om vilken politik vi vill ha väljarnas mandat för att driva. Fast allra bäst kommer det kännas i slutet av september nästa år: när vi förstår att Örebro kommer att få ett rött-rött (och grönt?) styre och att landet kommer att få en röd-grön regering. Och att både Örebro och Sverige, för första gången någonsin, kommer att ledas av kvinnor. Can´t wait.

För den som undrar: Jag har bockat, tackat och accepterat när föreningar frågat om de får föreslå mig som kandidat till Kommunfullmäktige och till Riksdagen. Hur det sedan blir återstår att se. Nu ska valberedningen diskutera, sedan ska s-medlemmarna säga sitt. Och sedan är det upp till väljarna att göra sitt val.

Kommentarer

En regering helt utan egen vilja?

10 kommentarer

[REV] Idag fattade regeringen beslut om att ge klartecken för den rysk-tyska gasledningen i Östersjön. Efter många års diskussioner bortsåg regeringen från de relevanta invändningarna om miljöproblem och säkerhetspolitiska risker (den ryska regeringen har sagt att försvaret av gasledningen är en prioriterad uppgift). Den röd-gröna oppositionen är kritisk mot beslutet, precis som vi varit tidigare. Det verkar dock som om de ryska ledarnas påtryckningar gett resultat, regeringen vek sig. Extra pinsam är miljöminister Carlgrens slarviga hantering av sanningen.

Nu är det fascinerande att läsa regeringshyllarnas påståenden om att ”regeringen har följt regelverket”, ”En S-V-MP-regering hade fattat samma beslut” (från David Persson, C, på Twitter) eller ”Regering hade inget val” (så i citat, Kent Perssons blogg, M). Kent Persson fortsätter: ”Säkert kommer oppositionen att gnälla och försöka göra politik av detta.” Kul att kunna se att oppositionen fått helt nya företrädare…: Carl B Hamilton (fp) är nämligen inte nådig i sin kritik mot regeringen (här även i debattinlägg på Newsmill)

Kan bara hålla med Peter Strobl när han kommenterar på Kents blogg: ”Du skriver att oppositionen kommer att gnälla och göra politik av detta. Kent det här ÄR politik!”…”Kanske är det så som du skriver, att det går i praktiken inte att ta ett annat beslut. Men vad som går är att uttrycka är sin oro eller känslor inför ett svårt beslut.”

Regeringen borde skämmas. Och det borde deras hyllningskörer göra också.

Kommentarer

Hur röda är Kent?

2 kommentarer

Som vanligt har textanalyserna börjat redan innan Kents nya skiva finns i affärerna (släpps imorgon, men finns att köpa digitalt på kent.nu sedan imorse). Och som vanligt kan inte jag heller hålla mig: varje gång hittar jag nya ”bevis” för att Kent hör hemma på den politiska vänsterkanten…

Det är egentligen lite fantastiskt att en del faktiskt tycks tro att Kent hör hemma på högerkanten. Det är jag nämligen helt säker på att de INTE gör (även om det inte alltid är lätt att helt säkert bestämma var på mitten-vänsterskalan de hör hemma). De som tror på höger-Kent glömmer bort rader som ”100 överklasspoeter kan inte ge mig någonting” eller hyllningssånger och låtpresentationer om identifikationen i arbetarklassen.

Hur som helst. Den nya skivan heter ”Röd”, och självklart sätter det extra fart på mina politiska textanalyser. Så här har Jocke Berg förklarat titeln i några intervjuer (citerat av The Plague på forumet på kent.nu):

”Varför heter skivan Röd?
J: ”Det finns en tanke och tematik. Det är så starkt ord och det står för så otroligt mycket. Det finns ju många laddade ord som är färger. Just röd har i alla fall övervägande poisitiv laddning.”
Vad betyder ordet röd för dig personligen?
J: ”Blod. I bemärkelsen av att det är väldigt mänskligt. Där är alla precis likadana.”

The Plague fortsätter: ”Detta ger ju för mig att vi inte kan lämna någon bakom oss – hur var det den där textraden Jocke droppade på Fråga Kent?! ”Ingen lämnas kvar”? Inte ens de som ”landade hårt”, den som var ”alltid sjuk”.”

Ja, ni fattar. Jag kan ju inte låta bli politikkopplingen. Och när jag sedan läser pankows utskrift av texten till ”Vals för satan (din vän pessimisten)” blir jag ju alldeles till mig (X markerar ord han inte lyckats uppfatta):

”Lägg dig där / Röda maj värmer ner X stan / Bland fanor X hör jag din puls / Det är då jag önskar att jag kunde stanna tiden / Tysta alla X, stoppa trafiken, en stilla bön om lugn igen / Att kunna ta besvikelsen

Blås din vind ur din tro på / att tron i sig själv räcker till / Att någon i sig själv kan vara nog / Och jag, jag står maktlös inför kärleken igen / Man blir ödmjuk inför kraften i rörelsen / Om man tror på någonting som du gör / Att aldrig någonsin ge upp”

 Och sedan kommer en fantastisk kärleksförklaring (fast den är inte riktad till någon rörelse – snarare till en person): ”Om jag hade lite kraft kvar att ge dig / Om jag hade lite hjärta att dela med mig / Om jag hade lite kärlek så var den till dig”

Kommentarer

Den som inte har något att dölja…

Lämna en kommentar

Jag tycker att integritetsfrågor är viktiga, vilket inte förvånar dem som då och då besöker denna blogg (och som framgår av min krönika i NA idag). Därför var Jobbkongressens beslut om att förtydliga skrivningarna om integritet och individens rättigheter – att tydliggöra att Socialdemokraterna inser riskerna med de beslut under senare år som, med rätta, anses leda oss i riktning mot ett ”storebrorssamhälle”. Jag hittade nyss en lysande kommentar från Fredrik Lemoine i en Newsmill-debatt om FRA: 

”Detta gnäll på lite övervakning.
Har du rent mjöl i påsen har du inget att frukta.
Försåvitt du inte har konstiga sexuella böjelser.
Eller konstiga politiska åsikter.
Eller tycker illa om invandrare.
Eller tycker bra om invandrare.
Eller jobbar svart.
Eller tycker att det finns skillnader mellan män och kvinnor.
Eller tycker att det inte finns skillnader mellan män och kvinnor.
Eller röker på ibland.
Eller dricker för mycket.
Eller röker.
Eller äter chips.
Eller kör för fort.
Eller skriver kommentarer på bloggar.

Vi kanske skulle minska övervakningen?”

Kommentarer

Stor samling bakom integritetspolitiken

6 kommentarer

Efter att hela veckan ha diskuterat, skrivit nya förslag och förberett dagens debatt så var det nyss dags för den efterlängtade debatten om integritet och upphovsrätt, i programmet inskrivet som ”Kultur i brytningstid/ Media, teknik och integritet i utveckling”.

Talartiden var nu begränsad till en minut och det gör det ju svårt att hinna säga allt man vill. Men i huvudsak så har diskussionerna under veckan lett till att de flesta nu samlas bakom ett helt nytt förslag till skrivningar om dessa frågor. Jag är nästan helt nöjd, men har också föreslagit en liten förändring i texten. Dessutom har jag föreslagit att kongressen ska bifalla den motion som jag, Eva-Lena Jansson, Peter Dahlgren och Ulrika Sandberg skickat in (om en modern upphovsrätt).

Och medan jag skrivit detta har debatten pågått och nu är det omröstning. Vår motion (I36:1) bifölls just!
Motionen (också den från Örebro) om ett ”Moratorium för integritetskränkande politiok. Gör om, gör rätt!”, avslogs just den första attsatsen (om moratoriet) men de andra att-satserna bifölls av kongressen.

Jag hade lagt ett förslag om att ändra skrivningarna om den så kallade ”piratlagen” från 2005. Kongressen avslog det förslaget.

På det hela taget var det en riktigt bra kompromiss (en kompromiss är dock alltid en kompromiss…). Det känns skönt att kunna åka hem från kongressen, efter att Socialdemokratin tydligt visat att vi står på “den lilla människans sida” både gentemot staten och storföretagen.

Här har jag skrivit mer om detta.