Bowling, anyone?

Var hos en samhällsvetarklass på Rudbecksskolan för att svara på frågor och berätta om hur det är att vara politiskt förtroendevald. Jag fick även denna gång många bra frågor och funderingar att ta med mig, och det var särskilt en idé jag inte kunde bli kvitt när jag cyklade tillbaka: borde inte Kommunfullmäktiges ledamöter umgås lite mer avspänt någon gång? Jag berättade att vi ju fikar tillsammans, men en kille föreslog att vi skulle gå ut och spela bowling. Så när blir den första bowlingkvällen?

Bär rött på fredag – för att stödja Burmas frihetskamp

Självfallet anammar jag uppmaningen som nu sprids som en löpeld via bloggar och på facebook om att visa solidaritet med oppositionen i Burma genom att bära något rött på fredag.

Ta på något rött på fredag (en t-shirt, tröja, skjorta, blus, schal, slips eller mössa). Protestera mot våldet och förtrycket, ställ upp för dem som ha det svårt. Det sägs att Than Shwe, ledare för den militärjunta som styr Burma med järnhand är driven av en önskan att gå till historien som en mäktig buddhistisk kung. När militärdiktaturen börjat sätta hårt mot de människor som demonstrerat för de mänskliga rättigheterna kan det komma att bli mycket våldsamt.

Minst tre demonstranter har redan dödats under torsdagens protester i Burma. Fredspristagaren Aung San Suu Kyi har kämpat för demokrati och mänskliga rättigheter i Burma sedan 80-talet. Hon har suttit i husarrest sedan 1990, då oppositionen vann valet i Burma. Låt inte våldet kan segra! Det är dags att viss solidaritet, även om den bara är symbolisk…så är den ett stöd!

BÄR RÖTT PÅ FREDAG! Som en enkel symbol för solidaritet med Burmas folk!

Att casha in de checkar man delar ut

Idag är det kommunfullmäktige-sammanträde. Återigen är det fantastiskt hur majoritetens företrädare gång på gång på gång lägger skulden för alla problem på socialdemokraterna. Vi påminner gång på gång om att kommunledningen faktiskt utgör majoritet och styr kommunen, eftersom de tycks ha glömt det. Mest pinsamt var nog när Staffan Werme försökte skylla på (s) när vi frågade varför de inte gjort allvar av pratet om att ”rädda Sofiagårdens matsal”. Han påstod att det hela var jättesvårt och att det var på grund av socialdemokratins tidigare styre som den nuvarande majoriteten inte kunde leverera vad man lovat.

Det är nog i stort sett bara Kent Persson (m) och Behcet Barsom (kd) som låtit bli att skylla ifrån sig – de har faktiskt talat om vad de vill och vad de gör. Och återigen ställer man sig frågan: hur länge ska de vara ”nya på jobbet”, hur lång kan en prao-period vara? Och dessutom: finns det några problem i samhället som den nuvarande ledningen tar ansvar för att lösa?

Öppet rådhus – för alla

Igår var Rådhuset öppet för alla och guidningar, debatter och att få titta in i det vackra huset lockade över 1000 örebroare. Jag stod mest hela dagen och hälsade människor välkomna till vårt kansli och det var trevligt. En av de politiska sekreterarna från ett borgerligt parti som nu styr kommunen kom också och hälsade på och konstaterade att han aldrig varit inne på vårt kansli. Jag svarade (med en blinkning) att det var lite typiskt för den nya majoritetens sätt att styra. Och även om jag skojade med honom, så ligger det faktiskt ett korn av sanning i detta. Den aktuella politiska sekreteraren är rätt ny i Örebropolitiken och har nog inte riktigt koll på hur öppet det är (eller rättare: brukat vara) mellan majoritet och opposition – och att han inte varit hos oss är nog inte hans fel. Att han inte varit i vår korridor tyder mer på att majoriteten inte är särskilt intresserade av att prata med och lyssna på oss i oppositionen. Jag vet att Mats Sjöström (som var ordförande (s) i Kommunstyrelsen tidigare) rätt ofta gick ner till den dåvarande oppositionen för att prata om olika frågor. På samma sätt var det med de andra kommunalråden. Jag tror aldrig jag har sett Staffan Werme (KS-ordföranden) i vår korridor sedan han tog över makten.

Jag tycker att det är tråkigt. Jag tror att det är bra att skillnaderna syns i politiken, men jag tror också att det är bra att man skapar breda överenskommelser i frågor som är särskilt viktiga och långsiktiga för Örebros utveckling. Den styrande majoriteten nu är dock mindre intresserad: de ändrar den politiska organisationen, de gör upphandlingar och gör av med pengar utan att frågan ens lyfts utanför deras eget kansli. Det är dåligt för tilltron till politiken i Örebro.

En annan anekdot kan vara värd att berätta om: Jag mötte ett av de borgerliga kommunalråden utanför Rådhuset när det regnade som värst. Jag skojade med honom och frågade varför de inte fixar bättre väder, nu när de styr. Sådant skämtade vi ofta om när vi styrde (Mats Sjöström fick ansvaret för bra väder eftersom turismen var hans ansvar och Jonas Karlsson fick ansvar för dåligt väder eftersom han var ansvarig för miljöfrågorna…). Möjligen säger det svar jag fick från det borgerliga kommunalrådet något om inställningen till politik och till ansvarstagande: ”Vädret är sossarnas fel”, skojade han.

Slutsatser av ”Myrdal-debatten”

Samtidigt som SvD berättar den glädjande nyheten om att ännu en ledande ledare för Röda Khmererna gripits försöker jag i korthet sammanfatta ”Myrdals-debatten” (här är hela mitt inlägg i gårdagens NA). I ärlighets namn ska sägas att det inte blivit så mycket debatt som monolog eftersom den styrande högerkoalitionen envisats med goddá yxskafts-svar på mina frågor. Men likväl, efter många lååånga inlägg kvarstår några korta slutsatser (från min sida, det återstår att höra vad högern dragit för slutsatser förutom att Förintelse-förnekaren Robert Faurisson bör få föreläsa i Örebro):

  1. Yttrandefrihet är viktigt och jag tänker försvara exempelvis Jan Myrdals rätt att hylla t ex folkmördare i Kampuchea eller diktatorer i Albanien. Tyvärr har inte Myrdal genom åren varit lika intresserad av att försvara ”avvikande åsikter” i exempelvis Albanien, Kina eller Kambodja/Kampuchea.
  2. Bara för att jag tycker att Myrdals åsikter är avskyvärda tänker jag inte försöka stoppa honom från att exempelvis tala om yttrandefrihet på biblioteket.
  3. Det är viktigt att diskutera vilka arrangemang som ska släppas in i skattefinansierade kommunala lokaler: varför stoppar vi nazister och rasister? Borde vi ha fler eller färre sådana gränser? Denna debatt är inte högern i stan intresserade av att föra.
  4. Jag tycker att det är rimligt att vi har en lag som förbjuder hets mot folkgrupp och jag tycker att det är rimligt att Örebro kommun informerar om folkmord och brott mot mänskliga rättigheter och därmed försöker bredda debatten till att handla om tolerans och öppenhet. Men är det förenligt med detta arbete att släppa in folkmords-förnekare i kommunala lokaler? Jag tycker vi borde diskutera det, just för att gränsdragningarna kommer att bli svåra.
  5. Jag tycker att det är diskutabelt om kommunala lokaler bör användas för ”hyllningsutställningar” till folkmords-förnekare som Myrdal.

Jag är farlig – och Myrdals blinda fläck är gigantisk

Jan Myrdal tycker att jag är farlig. Jag tror att jag blir hedrad av detta: enligt principen om att fiendens fiende är min vän så skulle jag ju kunna glädja mig åt att vara på samma sida som protesterande studenter på Himmelska Fridens Torg, förtryckta i Hoxhas Albanien eller mördade i Pol Pots Kampuchea. Men tyvärr är anledningen till Myrdals dom över min farlighet att jag enligt honom undergräver de grundläggande friheterna. Och visst: jag är för lagen om hets mot folkgrupp (det är inte Myrdal) och jag tycker att det är rimligt att vi begränsar användningen av kommunala lokaler och exempelvis vägrar Nationalsocialistisk front och andra att hyra.

Jan Myrdal föreläste alltså ikväll om yttrandefrihet. Och i den frågan har han en hel del kloka tankar. Om man bortser från hans mest vildsinta konspirationsteorier så har han en poäng i att exempelvis barnpornografilagen, de föreslagna ändringarna i tryckfrihetslagen, försöken att tysta Förintelse-förnekaren Robert Faurisson och en del annat tar oss ut på ett sluttande plan (just dessa exempel håller jag i grunden med honom om att de är tveksamma/felaktiga). Men det jag inte får ihop är hur han kan uppröras över sådana inskränkningar i den svenska yttrande- och tryckfriheten, samtidigt som han försvarar alternativt förklarar Pol Pots terror i Kambodja/Kampuchea, massakern på Himmelska Fridens torg 1989 eller Enver Hoxhas totalslutna Albanska diktatur.

Myrdals svar på frågan tycker jag mest visar att han inte förmår se bortom sin kommunistiska övertygelse: han förklarar skillnaden med att alla tider och alla platser är olika (fast egentligen handlar det om att allt USA och dess kompisar gör är fel och allt Myrdal tycker är bra är rätt). Och där skiljer vi oss uppenbarligen åt: jag tycker att de mänskliga rättigheterna är universella och blir upprörd oavsett om de kränks i Sverige eller när de kränks i USA, Kina, Kuba eller Israel. Myrdal tycker – uppenbarligen – att det är rationellt (dock inte nödvändigtvis försvarbart) att Kina slår ner protester som hotar staten Kina, samtidigt som han själv tycker att den svenska statens övergrepp mot IB-affärens avslöjare är exempel på när tryckfrihet och yttrandefrihet kränks. Många har blinda fläckar: Jan Myrdals är bara ovanligt stor. Den omfattar hela världen utom Sverige och västvärlden.

Ett tankeexperiment

Tänk er att en uppburen svensk författare skrev följande:

”Säkerhetstjänstens agerande, grymheterna i Tyska Rikets fängelser, avrättningen av kadrer, har av såväl Herman Göring som andra vänner förklarats med att kontrollen över säkerhetstjänsten brast (också han och Joseph Goebbels liksom Adolf Hitler skall ha hotats). Han skyllde på polsk infiltration.”

”En viktig fråga som bör tas upp rör rättegången mot de så kallade nazist-ledarna. Förenta staterna har dels direkt och dels genom ombud – dit även Sverige hör – lagt ner stor energi och stora pengar på att få till stånd en rättegång mot dem om perioden 1939 till 1945. Men en sådan rättegång blir oavsett om FN är huvudman eller inte till vad som på nordamerikansk engelska heter ”a kangaroo court”; en kängurudomstol. Skälet är enkelt. Det Tyska Rikets utrikesminister Joachim von Ribbentrop redovisade det i sitt brev till Förenta nationernas generalsekreterare då han krävde att rättegången skulle gälla hela perioden 1918 till 1945: ”Från 1939-1945 – vad slags brott bör tas upp och ge anledning till åtal? Från 1945-1960? Från 1960-1989? Det begicks olika brott under varje period.”

”Slutligen: vad återstår då av vad som skulle kunna kallas Adolf Hitlers vision från 1925-1926? I konkret mening återstår naturligtvis ingenting. Som det efter juni 1871 inte återstod något av Pariskommunen och dess reformarbete och efter mordet på Zapata år 1919 ingenting av hans verk. Skeendet förändrar förutsättningarna. Tyska Riket kan inte återskapas. Dess kadrer är – som jag skrivit – därtill spridda och integrerade i andra sammanhang så som en gång Kommunens eller Zapatas.”

”Det var som jag ser det en olycka för tyskarna att Tyska Riket räknade fel på motståndarnas militära och politiska styrka. Jag sade också till Karl Dönitz och andra vänner hösten 1944 att de underskattade fienden. Att jag menar att de reformer Tyska Riket redan inlett hösten 1944 och den inbjudningsoffensiv de påbörjat kunde räddat dem från invasion är känt.”

”Men vad som jag ytterligare bör säga just därför att mediesanningen är så larmande är att jag är övertygad om att om Tyska Riket kunnat fortsätta och fullfölja Hitlers planer på att bygga landet med egen kraft – alltså utan internationella lånehajar och utan så kallad hjälp (alltså utan även Sidabidrag från Sverige) och medhäftade västerländska hjälparbetare, FN-representanter, sexturister och all annan otäck samhällskrapyl, då hade tyskarna varit i ett betydligt lyckligare läge i dag. Nå en och annan i Tredje Världen lär sig väl.”

Självklart har ingen hyllad författare skrivit så om Nazi-tyskland, Tyska Riket ska bytas mot ”Demokratiska Kampuchea” och de ledande nazisternas namn mot ledande Röda Khmer-ledare och liknande byten. Texten ovan är hämtad ur Jan Myrdals försvar för de Röda Khmererna i Aftonbladet 2006 (den senaste jag läst).

Moderat beredd släppa in Förintelse-förnekare

Det var klara besked i gårdagens Rakt på sak i Radio Örebro (lyssna själv här), när jag diskuterade om kommunen ska upplåta lokaler åt folkmordsförnekare och andra. Richard Vappelin, moderat ledamot i Kultur- och medborgarnämnden, sa då att det kunde vara intressant att låta Robert Faurisson (känd förnekare av Förintelsen) att föreläsa eller att ha en ”hyllningsutställning” till honom på biblioteket. Det var klara besked. Inte bra besked. Men tydliga. Nu förstår vi vad moderaterna menar med att kommunen ska ”informera om brott mot mänskligheten”. Det handlar alltså om att bjuda in de mest extrema debattörerna för att folk ska få höra vad de tycker. Lite som en freak-show, känns det som.

Begreppsförvirrad höger

För att vara övertydlig: jag är för yttrandefrihet, i dess verkliga betydelse: ”Yttrandefrihet omfattar rätt att yttra sig muntligt samt rätten till att föra fram åsikter i radio, tv och liknande medier, utan censur eller bestraffning.” Däremot tycker jag att det är rimligt – och förenligt med yttrandefriheten – att diskutera vilka åsikter som förs fram med hjälp av skattepengar. När jag igår skrev att jag tyckte att man borde diskutera om Örebro kommun ska upplåta lokaler (och göra reklam på sin hemsida) för en ”hyllningsutställning” med Gun Kessle och Jan Myrdal skapade det debatt (se artikel i NA). Märkligast är vilken begreppsförvirring som tycks råda bland högerns företrädare i Örebro:

”Det handlar om vår yttrandefrihet så frågan är inte så enkel. Min uppfattning är emellertid att förbud inte är den rätta vägen att gå. Det är bättre att föra en debatt och skapa dialog kring kontroversiella frågor. Och Jan Myrdal är säkert inte den ende omtvistade författare som finns bland bibliotekets böcker.” Så säger Behcet Barsom (kd), ordförande i Kultur- och medborgarnämnden. (Jag har för övrigt aldrig tagit upp frågan om vilka böcker som ska finnas till utlåning på biblioteket.)
Rickard Vappelin, moderat ledamot i samma nämnd instämmer: ”vi värnar yttrandefriheten högre än att gå i politisk polemik med familjen Myrdal hur illa vi än tycker om deras åsikter”.

Innebär det att högerkoalitionen i Örebro numera definierar yttrandefrihet som detsamma som att skattepengar ska gå till konstnärer och debattörer med extrema åsikter? Det är i så fall att göra en mycket märklig tolkning av definitionen i Europakonventionen om mänskliga rättigheter: ”Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.”  

Att Myrdal/Kessle har rätt att uttrycka sina åsikter har inte varit uppe i debatten (jag har definitivt inte krävt något förbud mot deras åsikter). Frågan är om örebroarnas skattepengar ska gå till en ”hyllningsutställning” till paret, som gång på gång på gång förnekat Röda Khmerernas folkmord i Kambodja. Jag tycker att det borde diskuteras, särskilt med tanke på att vi sagt att vi ska infomera mer om folkmord (moderaterna vill dessutom göra partipolitik av folkmordsinformationen, men det är de ganska ensamma om).

Det mest intressanta är nog ändå att moderaterna, av alla partier, inte tycker att det är intressant att diskutera om örebroarnas skattepengar ska gå till ”hyllningsutställningar” om kommunistiska folkmordsförnekare. Men det är kanske det moderaterna menar med att öka informationen om kommunismens brott? Att använda ännu mer skattepengar åt utställningar av konstnärer som hyllar dessa brott?

Bör Örebro kommun hylla Jan Myrdal?

Igår kväll uppmärksammade Tvärsnytt att en utställning av Gun Kessle visas på stadsbiblioteket i Örebro från och med lördag. Jag var i rummet bredvid och hörde inte allt så jag sökte efter mer information och hittade en hyllningstext på Örebro kommuns hemsida. Tydligen är det inte bara en utställning med bilder av Gun Kessle, det handlar om en – och jag citerar: ”En hyllningsutställning till Gun Kessle Jan Myrdal 80 år”. Enligt presentationen på Örebro kommuns officiella hemsida (antagligen skriven av arrangören Fotograficentrum) vill ”vi gratulera till Gun Kessles och Jan Myrdals tankestimulerande arbete genom åren. Paret har gett oss nya tankar, tankar som krockar med invanda mönster och föreställningar. De har väckt många starka känslor, ibland glädje, ibland ilska.” 

Och det senare är förmodligen årets understatement. Vi pratar om två personer som förnekar Röda Khmerernas folkmord i Kambodja och som anser att Pol Pot och hans khmerer hade rätt (vilket jag skrivit om tidigare). Väcker starka känslor. Skulle tro det.

Tror ni att en utställning med ”forskaren” Robert Faurisson  (som hävdar att Förintelsen är påhittad) skulle sättas upp i Örebro, i Örebro kommuns lokaler och med marknadsföring på Örebro kommuns hemsida? Jag är rätt säker på att det aldrig skulle hända.

Men Jan Myrdal och Gun Kessle är alltså helt okej. Jag är inte mycket för att rangordna folkmord: jag tror inte att det är möjligt – eller önskvärt – att försöka bestämma vilket folkmord och vilken förtryckare som är värst. Jag tycker vidare att det är osmakligt när moderater försöker göra partipolitik av allvarliga frågor genom att jämföra kommunismen med Förintelsen. Men jag tycker likväl att det är konstigt att folkmordsförnekare behandlas så olika. Och några frågor blir då svåra att komma undan:

  1. Vad tycker moderaterna om att kommunistiska folkmords-förnekare ”hyllas” i Örebro kommuns lokaler? Moderaterna har ju till exempel motionerat i Kommunfullmäktige att Örebro kommun ska ”informera om kommunismens brott”.
  2. Har kommunledningen diskuterat hur kommunens lokaler ska användas – om det till exempel bör finnas principer om att de som ställer ut ställer upp på demokratiska värden?
  3. Har Kultur- och medborgarnämnden (som ansvarar för bibliotekens verksamhet) diskuterat det lämpliga i att Myrdal/Kessle ”hyllas” i bibliotekets lokaler? (Om detta hänt under den tid jag var ordförande i Kultur- och medborgarnämnden kan jag garantera att frågan hade lyfts för diskussion).
  4. Tycker Behcet Barsom (kd) – som skrivit en utmärkt motion om en ”lokal förintelse- och demokratikonferens i Örebro – att det är oproblematiskt att biblioteket står som värd (och att hemsidan används för att marknadsföra) en utställning med en känd folkmordsförnekare?

Är detta enkla frågor? Självklart inte. Är jämförelsen mellan Myrdal/Kessle och Faurisson överdriven? Svårt att säga (utan att rangordna folkmord). Är det viktigt med yttrandefrihet? Självklart. Borde kommunledningen uttala sig. Jag tycker det.